Arbetsmängden och rollkonflikter belastar dem som arbetar vid domstolarna
Domstolsverket och Arbetshälsoinstitutet informerar:
I Arbetshälsoinstitutets undersökning utreddes arbetsmiljön och välbefinnandet i arbetet för dem som arbetar vid domstolarna på ett täckande sätt. Jämfört med undersökningen för 13 år sedan har arbetsbelastningen ökat, men ledarskapet och arbetets oberoende har utvecklats i en positiv riktning.
I forskningsprojektet Välbefinnande i arbetet och arbetsmiljö i domstolarna 2022, som tillsattes av Domstolsverket och genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, deltog nästan 2000 personer som arbetar vid domstolarna. Enligt undersökningen är arbetet vid domstolarna krävande arbete där man ska fatta beslut. Arbetet är även föremål för kontinuerlig offentlig uppmärksamhet. Å andra sidan upplevde över hälften av respondenterna regelbundet att arbetsengagemang.
”Den information som samlats in genom undersökningen kommer att utnyttjas i det utvecklingsarbete som hör till Domstolsverkets uppgifter, men den erbjuder också domstolarna en grund för hur man ska rikta arbetet med välbefinnande i arbete och med utvecklingsarbetet i allmänhet”, berättar ordföranden för styrgruppen för forskningsprojektet, justitierådet Irma Telivuo.
Undersökningen visade att det i arbetet för dem som arbetar vid domstolarna finns resurser som upprätthåller arbetsengagemang och förebygger utmattning, såsom positiv erfarenhet av arbetets resultat och variation, såväl självständighet som gemenskap och människoorienterat och rättvist ledarskap. Å andra sidan upplevde många som betungande till exempel att arbetsmängden är oskälig, att arbetet följer med på fritiden, förväntningar från många håll samt problem med informationssystemen.
”Resultaten visar att framför allt motstridiga förväntningar på arbete, ständiga påtryckningar för att lära sig och tillägna sig nytt, brådska och arbetsmängd var sådana faktorer som hade det starkaste sambandet med utmattning.” Upplevelse av arbetets resultat och betydelse, rättvis arbetspraxis samt ett utvecklande och mångsidigt arbete var i sin tur de viktigaste resurserna för arbetsengagemang. Glädjande nog var också arbetets positiva inverkan på hemmet och hemmets inverkan på arbetet starka källor till arbetsengagemang ", konstaterar projektets ansvariga forskare Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Enligt den nya trafikljusmodellen för utmattning hade dock 17 procent av personalen ökad risk för utmattning och åtta procent av respondenterna led av sannolik utmattning.
Man har även upplevt riktade trakasserier
Minst en gång under det senaste halvåret hade åtta procent av respondenterna utsatts för verbalt våld, såsom utskällningar eller hån. Mest hade man upplevt sådant i tingsrätterna. Däremot var upplevelser av fysiskt våld sällsynta.
Riktade trakasserier, dvs. målinriktat smädande eller störande av tjänstemän i syfte att påverka myndigheternas beslutsfattande och verksamhet, hade under det senaste halvåret upplevt något under åtta procent av respondenterna. En femtedel av dem som hade upplevt riktade trakasserier hade mött sådana mer än fem gånger i sitt arbete under de senaste sex månaderna. Riktade trakasserier hade framför allt drabbat dem som arbetar vid tingsrätterna, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.
Arbetet är mer belastande än tidigare, men ledarskapet har utvecklats
Den nu genomförda undersökningen gav också möjlighet att jämföra förändringarna i domstolsarbetet och välbefinnandet i arbetet på lång sikt. Bland dem som deltog i undersökningen fanns också 136 sådana domare eller föredragande som hade deltagit år 2009 i motsvarande undersökning som Arbetshälsoinstitutet genomförde då.
”Det har skett både negativa och positiva förändringar i arbetsmiljön. Man upplevde att den kvantitativa arbetsbelastningen och lagstiftningens komplexitet har ökat. Å andra sidan hade handläggningstiderna förkortats tydligt och ledarskapet bedömdes nu vara mera människoorienterat ", konstaterar Jari Hakanen.
I välbefinnandet syntes skillnaden bland dem som deltog i uppföljningen som något ökade utmattningssymtom, särskilt när det gäller kronisk trötthet och cynism.
”Även positiva framsteg verkar ha gjorts, även om till exempel den tid som ägnas åt arbete har ökat ytterligare. När användningen av arbetstiden utöver denna undersökning utreddes i september 2022 i samband med uppföljningen av arbetstiden som gäller hela domstolsväsendet, är sådan information som är en förutsättning för utveckling nu väl tillgänglig. Utveckling behövs när arbetsbelastningen, arbetskraven och utmattningssymtomen har ökat jämfört med tidigare”, bedömer Irma Telivuo.
Ytterligare upplysningar:
Vice ordförande för Domstolsverkets direktion, justitierådet Irma Telivuo, högsta förvaltningsdomstolen, [email protected], tfn 0295640341
Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, [email protected], tfn 040 562 5433
Välbefinnande och arbetsmiljö i domstolarna 2022-forskningsprojektet
- I undersökningen kartlades på ett täckande sätt arbetskraven och resurserna i arbetet samt välbefinnandet i arbetet och arbetsförmågan för dem som arbetar vid domstolarna. Syftet med undersökningen är att stödja utvecklingen av domstolsarbetet i en verksamhetsmiljö som utvecklas så att den blir alltmer krävande.
- Den elektroniska enkäten genomfördes i april-maj 2022. Det fanns sammanlagt 1949 respondenter (svarsprocent 56). Av deltagarna var 73 % kvinnor, 69 % i ordinarie uppgifter och i chefsställning 15 %. Genomsnittsåldern för respondenterna var 45,6 år.
- 75 procent av dem som deltog i undersökningen arbetade vid allmänna domstolar, 19 procent vid förvaltningsdomstolar och fyra procent vid specialdomstolar.
- Undersökningen gjordes av Jaana-Piia Mäkiniemi och Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
- Välbefinnande och arbetsmiljö i domstolarna 2022 -slutrapport [pdf, 3.6 MB]
Publicerad 9.1.2023