3.1.    Tillgång till rätts tjänster

I enlighet med delmål 16.3 främjas rättsskyddet på nationell och internationell nivå samt säkerställs lika tillgång till rättstjänster för alla. Domstolarnas högklassiga processer och avgöranden främjar målet. En god och effektiv verksamhet vid domstolarna är en förutsättning för att rättsskyddet ska tillgodoses i enlighet med kraven på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt för den rättssäkerhet som krävs såväl i näringslivet som i ordnandet av relationerna mellan medborgarna.

Domstolsverket deltar i flera internationella organisationers eller nätverks verksamhet och samordnar också svaren på Europeiska kommissionens rapport om rättsstaten, enkäten om rättsläget i Europarådets kommitté för utveckling av rättsväsendet (CEPEJ) och resultattavlan för rättsväsendet i Europeiska unionen. De utvecklingsobjekt som lyfts fram i detta samarbete och i rapporterna tas upp till diskussion vid Domstolsverket, liksom också de diskussioner som förts i dessa sammanhang och som kan ge upphov till utvecklingsprojekt.

Europeiska kommissionens årliga resultattavla för rättsväsendet är en jämförande översikt över rättsväsendenas funktion, kvalitet och oberoende i EU:s medlemsstater. I resultattavlan för 2021 konstateras det för Finlands del att över 80% av medborgarna anser att oberoendet är på en mycket god eller ganska god nivå. Det är särskilt fint att medborgarnas förtroende för rättsväsendets oberoende ökar från år till år. Inom EU varierar siffran mellan cirka 20 och 80 procent. Finland har efter Österrike nått det näst bästa resultatet.

Ur såväl individens som samhällets synvinkel är det viktigt att trygga en snabb behandling av målen och ärendena samt rättssäkerheten i avgörandena och besluten. Kravet på skyndsamhet har tagits upp i den samhälleliga debatten och uppmärksamhet har fästs vid det i många sammanhang. Domstolsverket har till uppgift att garantera så goda verksamhetsförutsättningar som möjligt i fråga om resurser, kompetensutveckling och stödåtgärder. Utöver att domstolsväsendet har tillräckliga resurser är det viktigt att fördelningen av resurser inom domstolsväsendet sker rättvist i förhållande till varje domstols arbetsmängd. Denna uppgift hör till Domstolsverket.

Med tanke på effektfullheten i domstolarnas verksamhet har tillgången till rättsskydd en stor betydelse i tiden. Juridiska problem ska lösas inom skälig tid. Långa dröjsmål kan leda till att avgörandets rättsverkningar försvagas. Tidsförloppet kan leda till att avgörandet inte nödvändigtvis har någon rättsverkan i praktiken. Domstolsväsendets effektfullhet försvagas av långa handläggningstider. Domstolsverket har strävat efter att se till att den tidsmässiga tillgången till rättsskydd inom domstolsväsendet tillgodoses inom olika områden och att handläggningstiderna är i linje mellan olika områden. Utvecklingen av handläggningstiderna följs upp i samband med resultatförhandlingarna.

Domstolsverket följer rättspraxis i fråga om dröjsmål i rättegångar vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Ärenden som gäller dröjsmål och som förs till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) innehåller inte någon direkt indikation på antalet mål och ärenden med dröjsmål, eftersom Europadomstolen inte tar upp fall där en alltför lång handläggningstid på nationell nivå har gottgjorts på behörigt sätt eller där en part inte har utnyttjat möjligheten att få gottgörelse. Sedan den nationella lagstiftningen om kompensation för dröjsmål trädde i kraft har Europadomstolen gett Finland endast några avgöranden om dröjsmål. I inget fall som avgjorts slutligt 2021 konstaterades någon kränkning på grund av rättegångens längd.

Tillgången till tidsmässigt rättsskydd kan påverkas bl.a. genom regional allokering av resurser. Man kommer överens om resursallokeringen vid resultatförhandlingarna, men vid behov kan tilläggsresurser också beviljas inom ramen för de anslag som beviljats domstolsväsendet under året. Domstolsverkets direktion tillsatte 10.11.2021 en arbetsgrupp för utveckling av domstolarnas ekonomiska indikatorer. Arbetsgruppen har till uppgift att lägga fram förslag till ekonomiska indikatorer som ska användas vid fördelningen av anslag till tingsrätterna, hovrätterna och förvaltningsdomstolarna, vid resultatstyrningen av dessa domstolar och vid bedömningen av resultaten av deras verksamhet.

Indikator:

När det gäller snabb handläggning kan parterna kräva gottgörelse om handläggningen av målet eller ärendet har dragit ut på tiden. År 2021 var antalet mål och ärenden som gottgjordes för dröjsmål 28 (2020: 28, 2019: 43). I förhållande till antalet mål och ärenden som handläggs årligen finns det inte oskäligt många gottgörelser. I brottmål gottgörs den dömde för en oskälig tid i processen i första hand genom lindring av straffet och det finns inte tillgång till statistiska uppgifter om antalet brottmålsdomar som enbart ingår i de fördröjningar som gottgjorts i straffmätningen. Enbart genom att granska beloppet av och orsakerna till dröjsmålsgottgörelserna kan man dock inte få en helhetsbild av hur snabbt målen och ärendena handläggs. Dröjsmålsgottgörelse döms ut för de få fall som varit längst anhängiga. Det är viktigare att fästa uppmärksamhet vid att handläggningstiderna har förlängts i nästan alla ärendegrupper. En rimlig handläggningstid har inte definierats någonstans. Man kan dock redan säga att handläggningstiderna för närvarande är för långa och hotar att förlängas ytterligare. Detta har berott på den långvariga knappa basfinansieringen av domstolsväsendet. Alltför långa handläggningstider har lett till att kravet på skyndsamhet inte uppfylls till alla delar och tillgången till rättsskydd har äventyrats.

Resultatmålen är att den tidsmässiga tillgången till rättsskydd ska tillgodoses på lika villkor inom olika regioner och att den genomsnittliga handläggningstiden vid en enskild domstol får överskrida genomsnittet av domstolslinjen med högst 3 månader. Uppnåendet av dessa mål och handläggningstiderna rapporteras i domstolsväsendets verksamhetsberättelse: Domstolsväsendets bokslut för 2021_BFE_155 (på finska, översikt på svenska)

‍