3.2. Domstolarnas oberoende och förebyggande av korruption

Enligt det internationella korruptionsindex (Corruption Perceptions Index) som årligen publiceras av Transparency International är Finland världens minst korrumperade land. Liknande resultat ger också EU:s rättsstatsberättelse EUR-Lex - 52021SC0711 - EN - EUR-Lex (europa.eu) och World Justice Projects index för rättsstaten: WJP Rule of Law Index (worldjusticeproject.org) . Ett oberoende domstolsväsende genomför genom sin verksamhet delmål 16.5 Att avsevärt minska korruptionen och korruptionen i alla dess former. Domstolarnas ställning har fastställts i Finlands grundlag. Bestämmelser om domarnas ställning och oberoende finns i lag och bestämmelser om rätten att kvarstå i tjänsten på grundlagsnivå.

Europarådets korruptionsbekämpningsorgan GRECO (Group of States against Corruption) har utfört landsgranskning i Finland. År 2013 behandlades korruptionsrisker i Finland i samband med åklagarnas, domarnas och riksdagsledamöternas verksamhet. GRECO publicerar utvärderingsrapporterna i sin helhet på sin webbplats på engelska: Finland - Finlande (coe.int) .

Inrättandet av Domstolsverket har motsvarat den nordiska och i vidare bemärkelse europeiska utvecklingstrenden inom centralförvaltningen. Syftet med inrättandet av ämbetsverket var att organisera domstolarnas centralförvaltning på ett sätt som betonar domstolarnas strukturella oberoende ställning separat från det politiskt ledda justitieministeriet. Syftet med inrättandet av Domstolsverket var dessutom att främja en effektiv och resultatrik skötsel av domstolarnas förvaltningsuppgifter och på så sätt stärka den höga kvaliteten på domstolarnas rättskipningsverksamhet och rättssäkerheten. Domstolsverket är ett självständigt ämbetsverk vars högsta beslutanderätt utövas av en direktion, av vars åtta ledamöter sex är domare. Domstolsverket har till uppgift att hjälpa domstolarna att agera högklassigt och resultatrikt med respekt för domstolarnas och domarnas oberoende.

Domarnas oberoende är en garanti för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det upprätthåller också förtroendet för rättsväsendet. För att trygga oberoendet har domare rätt att kvarstå i tjänsten enligt grundlagen och lagen.

Ordinarie domare utnämns i enlighet med Finlands grundlag av republikens president på förslag av statsrådet. För tillsättning av domartjänster vid andra domstolar än de högsta domstolarna har det inrättats en oberoende domarförslagsnämnd. Syftet med lagen om utnämning av domare är att till domare utnämna personer som har mångsidig erfarenhet av olika juristuppgifter. Enligt domstolslagen kan till domare utnämnas rättrådiga finska medborgare som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som genom sin tidigare verksamhet vid en domstol eller i andra uppgifter har visat att de har sådana insikter i tjänstens uppgiftsområde som en framgångsrik skötsel av tjänsten förutsätter samt behövliga personliga egenskaper. Därför är det önskvärt att den som utnämns till domare före utnämningen har skaffat sig erfarenhet inte bara av domstolsarbete utan också av andra juristyrken och mer allmänt av samhällelig verksamhet.

En ordinarie domartjänst och en chefsdomartjänst som tillsätts för viss tid ska ledigförklaras innan den tillsätts. När domstolen beslutar att en domartjänst ska ledigförklaras ska den meddela om det av den som utnämns till tjänsten krävs särskilda språkkunskaper eller annan specialkunskap. De ordinarie domartjänster som ledigförklaras finns alltid i rekryteringssystemet Valtiolle.fi och på justitieförvaltningens oikeus.fi-webbsidor.

De som framställs bli utnämnda till ordinarie domartjänster och till vissa tjänsteförhållanden för viss tid som domare är skyldiga att redogöra för sina bindningar. Även förändringar som skett under tjänsteförhållandet ska anmälas. Dessutom ska anmälan ges på begäran av domstolen eller justitieministeriet. Anmälningsskyldiga är också sakkunnigledamöterna vid domstolarna, de allmänna domstolarnas militära ledamöter, försäkringsdomstolens läkarledamöter och sakkunnigläkare samt tingsrättens nämndemän. Bestämmelser om innehållet i redogörelsen för bindningar finns i statstjänstemannalagen. Uppgifter om bindningar antecknas i registret över domares bindningar och bisysslor (SiSi), där alla har tillgång till offentliga uppgifter i det allmänna datanätet. Bestämmelser om införande av uppgifter i registret finns i lagen om registret över domares bindningar och bisysslor.

En tillräcklig lön är också en garanti för oberoende. Lönens konkurrenskraft inverkar dessutom på hur kunnig personal kan lockas till domstolsväsendet. Även detta har samband med tillgodoseendet av rättsskyddet. Lönerna till domare i Finland motsvarar i genomsnitt den lön som betalas i statens juristyrken. Lönenivån har inte ansetts leda till otillfredsställande situationer med tanke på oberoendet, men det är motiverat att just domaren som avgör ett mål eller ärende är den som har bäst lön i salen. En tillräckligt hög lön bidrar till att minska risken för korruption och bestickning och man måste även i fortsättningen säkerställa att domarnas löner är konkurrenskraftiga.

Domarlönerna i Finland baserar sig på allmänna principer, vars tillämpning inte inbegriper prövning i enskilda fall. Grundlönen bestäms enligt tjänstens löneklass och vid tjänsteutnämningar har den oberoende domarförslagsnämnden en betydande roll. Erfarenhetstillägg betalas på basis av lämplig arbetserfarenhet direkt enligt antalet erfarenhetsår. Bestämmelser om anställningsvillkoren för högsta domstolens och högsta förvaltningsdomstolens presidenter och ledamöter har utfärdats genom en särskild lag. Domstolsverket har som mål att avlöningen av alla domare i framtiden i stället för tjänstekollektivavtalssystemet ska grunda sig direkt på lag för att bättre stödja domarnas oberoende.

En arbetsgrupp leddes av hovrättslagman Asko Nurmi och var verksam från våren till början av hösten 2021. Som slutresultat av arbetsgruppens arbete skapades en promemoria om ”Beredskap inför utredningar om domstolarnas oberoende”.

Det nationella genomförandet av direktivet om skydd av personer som anmäler överträdelser av Europeiska unionens lagstiftning (EU) 2019/1937, det s.k. Whistleblower-direktivet, skulle träda i kraft redan under 2021. Syftet med den nya lagstiftningen är att säkerställa att en person som i samband med sitt arbete upptäcker eller misstänker verksamhet som strider mot allmänintresset inom särskilt angivna rättsområden kan anmäla saken på ett säkert sätt utan att behöva frukta hämndåtgärder eller andra motsvarande åtgärder. Hösten 2021 beslutade domstolarna att det för domstolsväsendet inrättas en gemensam anmälningskanal och en process för behandling av de ärenden som anmälts till Domstolsverket. Kanalen och processen har beretts utifrån direktivets innehåll och det utkast till nationell lag som lades fram i augusti 2021. Processen har utformats enligt ISO 37002 (Whistleblowing management systems – Guidelines). Planeringen av kanalen och processen slutförs bara innehållet i den nationella lagen blir klart. Själva kanalen tas i bruk när den nationella lagen om skydd för anmälare (visselblåsare) börjar tillämpas.

Bestämmelser om rättegångarnas offentlighet och offentlighet i myndigheternas verksamhet finns i lag. Också det faktum att varje medborgare i Finland avgiftsfritt och mycket uppdaterat har tillgång till domar och lagar i de högsta rättsinstanserna förebygger korruption.

Indikator:

Domstolsverkets resultatmål är tillgänglighetsindex för registret över domares bindningar och bisysslor, mål 2022: 68. Till övriga delar har man ännu inte identifierat någon beskrivande mätare för målet.