3.3. Ett effektivt domstolsväsende

Domstolsväsendets verksamhet utvecklas kontinuerligt på många olika sätt och på detta sätt svarar man också mot delmål 16.6. Utveckla effektiva, ansvarsfulla och transparenta institutioner på alla nivåer.

Domstolsverket har till uppgift att se till att domstolsväsendet har goda verksamhetsförutsättningar. I samband med inrättandet av Domstolsverket inrättades en utvecklingsavdelning med uppgift att delta i utvecklingen av domstolsväsendets verksamhet som hör till Domstolsverket och i utvecklingen av domstolsväsendets personal i samarbete med domarutbildningsnämnden. Avdelningen svarar för upprätthållandet och utvecklingen av domstolarnas informationssystem. Dessutom sköter avdelningen ämbetsverkets internationella uppgifter och stöder domstolarna i deras internationella uppgifter. Också ämbetsverkets förvaltningsavdelning har en roll i styrningen, stödjandet och utvecklingen av domstolarnas förvaltning. Dessa har varit satsningar på utveckling redan i sig.

För domstolsväsendets riksomfattande åtgärder för kompetensutveckling och utbildningsverksamhet svarar Domstolsverket i samarbete med domarutbildningsnämnden. Dessutom genomför domstolarna självständigt åtgärder för kompetensutveckling enligt domstolslinje (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar, specialdomstolar), regionalt (t.ex. enligt hovrättens domkrets) samt enligt varje domstols behov. Det mest långvariga interna kvalitetsprojektet inom domstolarna är kvalitetsprojektet inom Rovaniemi hovrätts domkrets, som inleddes 1999. Andra kvalitetsprojekt inom rättskipningen är åtminstone det kvalitetsprojekt som genomförs tillsammans med Helsingfors universitet inom Helsingfors hovrätts domkrets samt det rättsinriktade kvalitetsprojektet, tingsrätternas samarbetsnätverk och det nyaste kvalitetsprojektet för förvaltningsdomstolarna. Mer om kompetensutvecklingen vid domstolarna: Strategi för kompetensutveckling av domstolarnas personal (oikeus.fi) (på finska)

I det pågående AIPA-projektet för de allmänna domstolarnas ärendehanteringssystem utvecklas Åklagarmyndighetens och de allmänna domstolarnas arbetsmetoder genom att man övergår till digitala arbetssätt i rättskipningsärenden. Målet med projektet är att övergå till ett papperslöst digitalt arbetssätt i Åklagarmyndighetens och de allmänna domstolarnas rättskipningsarbete och att bygga upp en informationssystemhelhet som stöder det nya arbetssättet. Målet är också att åstadkomma en effektivitetsförbättring på fem procent i ämbetsverkens arbete. Nyttopotentialen kan vara större beroende bl.a. på hur omfattande funktioner som kan byggas upp i informationssystemet inom ramen för projektets budget och tidtabell och på hur man tillägnar sig nya arbetssätt. Vid förvaltnings- och specialdomstolarna infördes år 2020 ett ärendehanteringssystem (HAIPA). Användningen av ärendehanteringsportalen främjas i syfte att öka det elektroniska inledandet av ärenden. I och med införandet av AIPA- och HAIPA-systemen kan man i rättskipningsarbetet övergå till ett papperslöst arbetssätt. Digital ärendehantering medför fördelar för både kunderna och myndigheterna.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde håller man också på att ta i bruk ett gemensamt nytt ärendehanteringssystem för administrativa ärenden, HILDA. Det nya gemensamma systemet effektiviserar ärendehanteringen och dess aktualitet, förbättrar tillgången till information om ärenden som behandlas och har behandlats av en myndighet samt förenhetligar förfarandena för ärendehantering i administrativa ärenden och dokumentförvaltning inom domstolsväsendet. Dessutom övergår man i ärendehanteringen i administrativa ärenden och dokumentförvaltningen till ett papperslöst arbetssätt i och med det nya systemet. Införandet av systemet framskrider för närvarande inom domstolsväsendet. Systemet för behandling av ärenden ska i sin helhet vara i bruk vid domstolsväsendet under våren 2023. I pilotförsöket med HILDA-systemet 2021 deltog från domstolsväsendet högsta domstolen, Helsingfors tingsrätt och Domstolsverket.

Syftet med riskhanteringen är att upprätthålla och utveckla processerna och systemen för riskhantering. Domstolsverket är en intern kontrollör inom domstolsväsendet, dvs. följer och utvärderar helhetens verksamhet, bl.a. lönsamheten, effektiviteten, lagligheten och riskhanteringen. För domstolarnas del är det naturligtvis endast till den del det inte gäller rättskipning.

Riskhanteringen har till uppgift att på förhand beakta omständigheter som kan inverka störande på verksamheten eller förebygga uppnåendet av de uppställda målen. Ju bättre dessa identifieras och kan följas upp hur de utvecklas, och ju tidigare man hinner ingripa i en fråga som går i fel riktning, desto lättare, och i allmänhet också till lägre kostnader, kan effekterna av riskutfallet kontrolleras. Diskussion, växelverkan och problemlösning har en central roll i riskhanteringen.

Indikator:

Det finns ännu inga särskilda indikatorer för utvecklingsåtgärder. I fortsättningen kan man som indikatorer använda uppgifter om utbildningen t.ex. i fråga om antalet personer som deltar i utbildningarna.