3.4. Öppen och transparent tillgång till information

Delmål 16.10 (garantera allmänhetens tillgång till information och garantera grundläggande friheter i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal) genomförs genom rättskipningsverksamhet av hög kvalitet.

Domstolarna främjar målet när de sköter sina grundläggande uppgifter, dvs. när de utövar dömande makt som verkställare. Likabehandling i rättsprocessen, oberoende och kvalitet är alla element i en rättvis rättegång som domstolarna i alla västerländska rättsstater förbinder sig till. Likabehandling av medborgarna samt en oberoende och korrekt domstolsprövning garanteras på grundlagsnivå.

Behandlingen av ärenden i enlighet med samarbetslagen främjar öppenheten och växelverkan i beslutsfattandet.

Domarutbildningsnämnden sköter tillsammans med Domstolsverket kompetensutvecklingen hos domstolarnas personal. Domstolsverket organiserar och möjliggör domarnas deltagande i internationella utbildningar och utbyten samt sörjer i enlighet med sina lagstadgade uppgifter för utbildningen och introduktionen av domstolarnas personal i enlighet med de ramar som domarutbildningsnämnden har gett. År 2021 omfattade utbildningsutbudet drygt 200 tillfällen.

När det gäller det andra nationalspråket svenska finns det skäl att i framtiden dra upp riktlinjer för rättsvården om hur medborgarnas språkliga rättigheter de facto ska beaktas i rättskipningen. Ett begripligt och tydligt myndighetsspråk samt ett kundorienterat perspektiv kan i fortsättningen medföra förbättringar i tillgången till rättvisa och i rättsvårdens begriplighet. Det är också viktigt att beakta olika begränsningar och talfel samt syn- och hörselskadade i utvecklingen av verksamheten. År 2021 förbättrades till exempel de blanketter som kunderna använder och anvisningarna i anslutning till dem i syfte att förbättra förståelsen och främja en snabb behandling.

Domstolarna utövar betydande offentlig makt och bland annat på grund av detta ställs ett mer framträdande krav på offentlighet på domstolarnas verksamhet än på många andra myndigheters verksamhet. Det är viktigt att t.ex. öppenheten och transparensen i avgörandeverksamheten kan tryggas i tillräcklig utsträckning och så att de omständigheter som är relevanta med tanke på avgörandeverksamheten kan kommuniceras i enskilda fall samtidigt som parternas dataskydd tryggas.

På webbplatsen Oikeus.fi har det under 2021 gjorts ändringar som syftar till att främja tillgången till information om domstolarnas verksamhet. Domstolsverket har bland annat under 2021 utarbetat en blankett med ifyllnadsanvisningar. Med hjälp av anvisningarna kan man ansöka om tillstånd att få uppgifter ur myndighetens sekretessbelagda handlingar. Dessutom kan man via webbplatserna få allt mer statistisk information om domstolarnas verksamhet. I fråga om begäranden om information och frågor i anslutning till dem har domstolsväsendets personal fått omfattande utbildning under 2021. Dessutom har Domstolsverket på begäran också hjälpt till med behandlingen av enskilda begäranden om information. Domstolsverket har också understött en effektivisering och harmonisering av processen för begäran om information från domstolarna genom att ta fram modellfraser för behandling av situationer där information begärs.

I regel är de grundläggande uppgifterna om rättegången och diarieuppgifterna offentliga. Förutom att domstolarna lämnar diarieuppgifter om de ärenden som behandlas vid domstolarna lämnar också Rättsregistercentralen riksomfattande offentliga basuppgifter och diarieuppgifter om domstolsärenden till exempel till medier och forskare, vilket effektiviserar tillgången till information. Också domstolarna delar information om ärenden som är anhängiga vid dem. Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen förutsatte att informationshanteringsenheterna under 2020 skulle göra upp en beskrivning av handlingars offentlighet om sitt ärenderegister, vilket effektiviserar tillgången till information och underlättar framställandet av begäran om information. Domstolarna och Domstolsverket har vid ingången av 2021 publicerat beskrivningar av handlingars offentlighet på sina sidor. I utarbetandet av beskrivningar utnyttjade många ämbetsverk en gemensamt utarbetad mall för beskrivningen.

Dataskyddet har en allt större betydelse i rättskipningen och det alltmer digitaliserade samhället, och därför bör lagstiftningen om domstolarnas behandling av personuppgifter och offentlighet i domstolarnas verksamhet revideras. Domstolsverket har lyft fram detta nya behov i samband med olika lagstiftningsprojekt. Dataskyddet är i sig en grundläggande rättighet, men det har en viktig roll också med tanke på tillgodoseendet av andra grundläggande fri- och rättigheter. Med tanke på domstolsverksamheten tryggar dataskyddet också för sin del rätten till effektiva rättsmedel och till en rättvis rättegång.

Domstolsväsendets personal har aktivt utbildats i dataskyddsfrågor och hur dataskyddet ska beaktas som en del av det dagliga arbetet. Det har förekommit mer än tio utbildningstillfällen som fokuserat på dataskydd under 2021 och de har erbjudits till olika personalgrupper inom hela domstolsväsendet. (bl.a. för ledningen, rättskipningssekreterarna, registratorskontoret och arkivpersonalen). Om förhållandet mellan offentlighetslagarna och dataskyddsbestämmelserna har utbildats separat som egen utbildning, men utöver detta har ämnesområdet genomgått en snävare genomgång i samband med nästan varje utbildning. Dessutom har domstolarnas dataskyddsnätverk fortsatt sin aktiva verksamhet genom nätverksmöten och nyhetsbrev. Frågor som gäller samordningen av offentligheten och dataskyddet är exceptionellt utmanande och genom den utbildning som tillhandahålls av Domstolsverket har man kunnat fördjupa och vidareutveckla kompetensen hos domstolsväsendets personal i dataskyddsfrågor.

Rättegångarnas offentlighet har förverkligats på normalt sätt och det har man sörjt för bl.a. genom att utbilda rättskipningspersonalen i ämnet. Vid ingången av 2021 öppnades de reviderade webbplatserna för oikeus.fi-portalen, som innehåller en gemensam del för information om domstolarna. Avsnittet med gemensam information upprätthålls av Domstolsverkets kommunikation, men domstolarna ansvarar själva för sina egna webbplatser. Dessutom sörjer man i uppdateringsarbetet hela tiden för tillgängligheten till domstolens webbplats och bl.a. genom utbildning som ordnas för domstolarna (våren 2021). Domstolsverket har i december 2021 i sociala medier öppnat en YouTube-kanal, där videor med tanke på kundkommunikationen har publicerats uttryckligen för att underlätta kundservicen. Fler videor kommer att tas fram 2022.

För domstolarna har det ordnats medie- och offentlighetsutbildning och utbildning i kriskommunikation 2021. I och med inrättandet av Domstolsverket har också stödet för domstolarnas kommunikation fått mer resurser och utvecklats. Informationssystemen utvecklas och deras förmåga att producera information som är allmänt intressant och nödvändig bl.a. med tanke på utvecklandet av verksamheten förbättras.

‍Mediedomarnätverket - Domstolsväsendet (oikeus.fi) inrättades 2016. Syftet med den är att öka transparensen i domstolarnas verksamhet. Ett ytterligare mål är att öka den allmänna kunskapen om domstolarnas verksamhet och om rättspraxis i allmänhet. År 2021 ökade antalet mediedomare till sitt högsta antal och de var som mest 19. I nätverket deltog dessutom som företrädare för förvaltningsdomstolarna en specialsakkunnig vid Domstolsverket. Utbildningen och introduktionen av nya mediedomare gjordes en gång i månaden vid ett möte och en utbildningsdag. För första gången samlades det in en årsrapport om verksamheten, vilket visar på en bättre organisering av nätverkets verksamhet i och med att Domstolsverket inlett sin verksamhet och det samordningsansvar som överförts på kommunikationschefen.

Under det första verksamhetsåret fick Domstolsverket 2020 års Ljuskäglan-pris av Rättsreportrarna rf. Priset tilldelades för främjande av offentlighetskulturen under räntetiden. Enligt motiveringen till 2020 års Ljuskäglan-pris till Domstolsverket – Rättsreportrarna rf har Domstolsverket under coronatiden i sina anvisningar till domstolarna betonat att offentligheten vid rättegångar måste förverkligas också under undantagsperioden. Domstolsverket slog redan i ett tidigt skede av coronapandemin i mars 2020 fast att man i alla situationer ska se till att rättegångar är offentliga. Ämbetsverket påminde också domstolarna om att undantagsförhållandena inte ändrar gällande offentlighetsbestämmelser. I motiveringen konstaterades också att domstolarna i praktiken har tagit del av anvisningarna och strävat efter att se till att offentligheten förverkligas. Nyhet: Års 2020 Ljuskäglan-pris till Domstolsverket – Rättsreportrarna rf

Ett av verkets resultatmål är att främja barnets ställning inom justitieförvaltningen. Domstolsväsendet strävar efter att uppnå målet bl.a. genom att fram till 2025 producera material som riktar sig till unga och barn om behandlingen av ärenden som gäller dem vid domstolsväsendet. Som åtgärder har Domstolsverket redan publicerat en video om medling i vårdnadstvister för barn och förnyat broschyren om detta. Det videomaterial som produceras på Domstolsverkets YouTube-kanal erbjuds skolor/lärare för att användas i undervisningen av barn och unga. Material som riktar sig till barn och unga läggs ut på domstolsväsendets offentliga webbsidor. I fortsättningen följer Domstolsverket upp videornas tittarsiffror och webbplatsens besökarstatistik.

Indikator:

Tittarsifforna för Domstolsverkets videor på YouTube-kanalen kan räknas och webbplatsernas tillgänglighet (gäller alla domstolar) auditeras våren 2022. Besöksstatistik samlades inte in på webbplatsen 2021, men den finns tillgänglig från och med januari 2022.

Mediedomarnätverket har sedan hösten 2021 listat antalet kontakter från medierna och andra uppgifter. Redan under hösten 2021 fick man över 10 anteckningar i listan, men i fortsättningen kan detta också användas som en indikator för verksamheten. År 2021 började mediedomarna också skriva en blogg på webbplatsen oikeus.fi: Blogg - Domstolsväsendet (oikeus.fi)

När det gäller språkfrågor kan ett eventuellt mått i framtiden vara antalet mål och ärenden som behandlats på svenska, personalens språkkunskaper (språkexamina eller antalet betalda språktillägg) eller antalet mål och ärenden som behandlats på olika språk eller handlingstiderna för dem.