4. Förverkligandet av jämställdhet

Domstolsväsendet främjar jämställdhet genom sin verksamhet på många olika sätt och därmed också genomförandet av FN:s mål 5 för hållbar utveckling. I arbetsgivarrollen påverkar man förverkligande av delmål 5.5. Garantera kvinnor ett fullvärdigt och effektivt deltagande och lika ledningsmöjligheter på alla beslutsnivåer inom politiken, ekonomin och det offentliga livet.

Vid Domstolsverket iakttas statstjänstemannalagen samt andra författningar, föreskrifter och allmänna anvisningar och principer som gäller statens rekryteringar. Alla ordinarie tjänster samt visstidsanställningar som varar över ett år publiceras på webbplatsen Valtiolle.fi genom öppen ansökan.

Vid Domstolsverket iakttas de avtalsbestämmelser om familjeledigheter som överenskommits i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal. Personalen har informerats och fått anvisningar om avtalsvillkoren för ansökan om och användning av familjeledigheter. Arbetsuppgifterna ordnas i den mån det är möjligt för att familjeledigheterna ska kunna utnyttjas så fullt ut som möjligt i enlighet med arbetstagarens önskemål.

Vid varje domstol har det utarbetats en jämställdhets- och likabehandlingsplan som förutsätts i jämställdhets- och likabehandlingslagarna och som behandlas i samarbetsförfarande i enlighet med lagen om statens samarbete.

Domstolsverket har sedan 1.1.2021 haft till uppgift att besluta om ärenden som gäller inrättande, indragning, flyttning och tjänstearrangemang av domstolstjänster samt sköta anställningsärenden som gäller domstolarnas anställda till den del de inte hör till en domstol eller någon annan myndighet. Domstolarna sköter dock själva rekryteringen av annan personal än domare. Chefsdomare och ordinarie domare som utnämns för viss tid utnämns av republikens president på föredragning av statsrådet. Framställningen om utnämning av domare görs av en självständig domarförslagsnämnd. Om utnämning av domare vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt domare för viss tid finns särskilda bestämmelser.

Även om könsfördelningen i fråga om den juridiska utbildningen och domarna har blivit klart kvinnodominerad, är antalet kvinnor i chefstjänster alarmerande litet i förhållande till detta. Könsfördelningen bland chefsdomarna motsvarar inte könsfördelningen i domarkåren, än mindre i domstolsväsendets hela personal. I framtiden kan man fästa uppmärksamhet vid detta och sträva efter att uppmuntra kvinnor till ledande uppgifter. Å andra sidan bör man också fästa uppmärksamhet vid hur man kan locka fler män till arbetet vid förvaltningsdomstolarna än tidigare.

Indikator:

Könsfördelningen bland domarna 2021 var 60% kvinnor, 40% män. År 2021 var 100% av chefsdomarna vid de högsta domstolarna män. Vid hovrätterna var 20% av chefsdomarna kvinnor, vid tingsrätterna var motsvarande siffra 15%. Vid förvaltningsdomstolarna var andelen kvinnor och män lika stor (50% och 50%) vid specialdomstolarna: 33% kvinnor och 67% män.

År 2020 var 100% av chefsdomarna vid de högsta domstolarna män. Vid hovrätterna var 20% av chefsdomarna kvinnor, vid tingsrätterna var motsvarande siffra 15%. Vid förvaltningsdomstolarna var 50% av chefsdomarna kvinnor, 50% män. Vid specialdomstolarna var chefsdomarnas relationstal: 33% kvinnor och 67% män. År 2020 var könsfördelningen bland alla domare: 60% kvinnor, 40% män.

År 2020 fanns det sammanlagt 34 sökande till chefsdomartjänster, av vilka 13 var kvinnor. År 2020 föreslogs 3 män och 3 kvinnor bli utnämnda till tjänsten som chefsdomare. Jämförelseuppgifter för 2021 har ännu inte funnits tillgängliga.