7. Mot ett mindre fotavtryck

Enligt den beräkning av koldioxidavtrycket inom justitieministeriets förvaltningsområde som gjordes våren 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser inom justitieministeriets förvaltningsområde till ca 50 000 t. CO2e år 2019. Justitieministeriet har förbundit sig att minska koldioxidavtrycket inom förvaltningsområdet med 35% fram till 2035 jämfört med de totala utsläppen år 2019. Domstolsväsendets andel av hela förvaltningsområdets koldioxidavtryck är uppskattningsvis ca 26%. Statskontoret arbetar med att tillsammans med koncernaktörerna producera statsförvaltningens uppskattning av koldioxidavtrycket, så i denna rapport behandlas inte särskilt domstolsväsendets koldioxidavtryck.

Domstolsväsendets kostnader består huvudsakligen av personalkostnader och lokaler. I enlighet med statens lokalstrategi hyrs lokalerna huvudsakligen via Senatfastigheter. Som en del av regeringens mål att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035 genomför Senatfastigheter de planerade koldioxidneutralitetsåtgärderna i statsägda fastigheter. Senatfastigheter har till uppgift att utarbeta planer för hur statens lokaler ska bli koldioxidneutrala. Förbättringar av lokaler och investeringar i energieffektivitet förutsätter dock alltid tilläggsfinansiering. Som en del av det pågående redogörelsearbetet inom rättsvården kommer man också att granska lokalerna och bl.a. sparpotentialen i anslutning till dem.

I samarbete med Senatfastigheter utarbetas under 2022 en verkställighetsplan för vilka riktlinjer och hur riktlinjerna i den nya statens lokalstrategi verkställs inom domstolsväsendet. Målet är att förbättra lokaleffektiviteten i kontorslokaler från nuvarande cirka 25 kvadratmeter/årsverke. närmare målet för lokaleffektiviteten enligt statens lokalstrategi, som i fråga om nya gårdsprojekt som inleds i genomsnitt är 10 kvadratmeter/årsverke.

När det gäller målet bör man också beakta de förvaltningsområdesspecifika åtgärdernas totala inverkan också på andra utsläpp än utsläppen inom förvaltningsområdet och åtgärdernas inverkan på andra mål, såsom tillgången till rättsskydd. När domstolen avstår från sina lokaler tar någon annan i bruk dem, om inte lokalerna rivs. Det är inte klart att minskningen av domstolarnas lokaler påverkar Finlands totala koldioxidavtryck. På lång sikt har man satsat på domstolarnas lokaler och till exempel har det gjorts investeringar i sammanträdessalar som inte nödvändigtvis kan utnyttjas av andra samhällsaktörer utan sanering av lokalerna. Ombyggnadsrenoveringarna genererar utsläpp i sig.

Vid anskaffning av möbler kan återvinning främjas t.ex. när man kortvarigt flyttar till tillfälliga lokaler genom att hyra möbler. I enlighet med verksamhets- och ekonomiplanen finns det endast av grundad anledning separata sammanträdesplatser och därför uppstår det inte ineffektivitet i användningen av lokalerna på grund av att det finns många lokaler som är i liten användning. Sammanträdesdagar ordnas inte så ofta på sammanträdesplatserna, men lokalkostnaderna måste betalas för hela tiden. Sammanträdesplatser finns endast på orter enligt justitieministeriets förordning.

I domstolsväsendets verksamhet utnyttjas i stor utsträckning videokonferensförbindelser. Detta minskar resebehovet. Användningen av videokonferensutrustning har ökat avsevärt i synnerhet under coronapandemin och videokonferenser (videokonferens eller videodeltagande) har blivit ett vardagligt arbetssätt. (Användningsvolym år 2019: 96/apparat, år 2020: 132/apparat, år 2021: 135/apparat).

På grund av pandemin har man strävat efter att främja deltagande på distans i rättegångar eller hörande av en enskild person med hjälp av ett medel för fjärrförbindelse när detta har varit möjligt med stöd av lagstiftningen eller ärendets art. Ökat deltagande på distans och ökat hörande på distans har sparat tid och resurser och gjort det möjligt att höra personer utan att behöva resa till sammanträdesplatsen. Distansdeltagande i rättegångar har ännu större betydelse för minskningen av koldioxidavtrycket än distansmöten. Detsamma gäller också internationella samråd på distans. I fråga om internationella höranden/förhör på distans har det vid genomförandet av dem upptäckts stora utmaningar vid förvaltningsdomstolarna, och att få bukt med dessa utmaningar är än i startgroparna.

Riksdagen har 10.12.2021 godkänt de lagstiftningsändringar som avses i regeringens proposition (RP 133/2021 rd) om upptagning och mottagande av personbevisning i de allmänna domstolarna för hovrätten. Domstolsverket och Rättsregistercentralen har inlett planeringen av tekniska lösningar som gäller upptagning samt upphandlingsprocessen redan innan lagen har antagits.

Målet är att det digitala ärendehanteringssystemet AIPA ska tas i bruk före utgången av 2022 i alla andra ärendegrupper än summariska tvistemål och insolvensärenden. I den fortsatta utvecklingen införs tilläggsegenskaper och funktionella helheter i systemet.

Vid förvaltnings- och specialdomstolarna har HAIPA-systemet varit i bruk redan i flera år, och dessutom har förvaltnings- och specialdomstolarnas samutrustningsprojekt slutförts redan 2020. Hilda-ärendehanteringssystemet ska i sin helhet vara i bruk vid domstolsväsendet under våren 2023.

Elektronisk behandling av rättskipningsärenden blir möjlig först när utrustningen i sessionssalarna har förbättrats. Det salutrustningsprojekt som inleddes 2020 slutförs under 2022. Vid de ämbetsverk som är föremål för AV-utrustningsprojektet och som inte är lokalprojekt har AV-utrustningen enligt uppskattning blivit färdig till 80 procent i slutet av 2021. Målet är att göra rättskipningen elektronisk, men tills vidare är det närmast fråga om handlingar som sänds per e-post i flera ärendegrupper. Pappersdokumenten håller på att avskaffas, men man kan ännu inte tala om digitalisering.

Det bör beaktas att de nya ärendehanteringssystemen fungerar helt elektroniskt och att digitaliseringen av ärendena i anslutning till elförbrukningen sannolikt kommer att öka koldioxidavtrycket från ICT. Vid beräkningen av koldioxidavtryck har ICT-upphandlingar en betydande inverkan vid bedömningen av utsläppsbelastningen. Upphandlingen av ICT-tjänster inom domstolsväsendet har under de senaste åren varit större än tidigare på grund av utvecklandet av två nya ärendehanteringssystem samt av ett salutrustningsprojekt som utvecklas utöver mindre projekt.

Distansmöten favoriseras och distansförbindelserna har utnyttjats inom domstolsväsendet också internationellt och på så sätt sparats in i flygutsläppen, och avsikten är att fortsätta med detta. Coronapandemin har påverkat resandet och bidragit till att antalet distansmöten ökat under de senaste åren. När det gäller domstolsväsendet bör det dock beaktas att de utsläpp som föranleds av resor inte kan minskas endast genom att antalet distansmöten ökas, eftersom största delen av kilometerersättningarna har betalats till stämningsmännen i samband med att stämningar har verkställts. Sätten att ta itu med utmaningarna har uppmärksammats och avsikten är att de ska tillhandahållas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, vilket också är till nytta för miljön. Andelen delgivningar per telefon har ökat under de senaste åren (år 2019: 50%, år 2020: 56%, år 2021: 58%).

De åtgärder som en enskild person kan vidta för att minska utsläppen är bl.a. att favorisera kollektivtrafiken för arbetsresor, minimera utskrifter, släcka ljus i rum som inte används, använda LED-lampor samt släcka arbetsstation och skärmar när de inte används. I arbetsredskapen kan man göra energieffektiva val. En minskning av upphandlingarna och deras ändamålsenlighet samt främjande av återvinning är ett sätt att minska fotavtrycket.