1. Förord
För ett år sedan publicerades den första ansvarsrapporten för domstolsväsendet genom tiderna. Rapporten fokuserade då på ett fåtal rapporter om framstegen när det gäller FN: s centrala mål för domstolsväsendet, särskilt mål 16. Främja fredliga samhällen och garantera alla tillgång till rättstjänster, bygga effektiva och ansvarsfulla institutioner på alla nivåer för genomförande.

Rapporteringen har nu utvidgats något, men det centrala målet är fortfarande detsamma: för rättsväsendets del kan det huvudsakliga effektmålet vara att upprätthålla samhällsfreden. Denna fråga är aktuell med tanke på de globala förändringar som 2022 innefattade. I och med det militära angreppet mot Ukraina blev försvaret av rättsstatsprincipen ett alltmer konkret tema.
I statsrådets redogörelse för rättsvården som publicerades i november 2022 konstateras att den finländska rättsstaten enligt internationella jämförelser är fast förankrad. Det räcker dock inte med att det finns institutioner, utan de måste utvecklas för att de ska kunna agera ansvarsfullt. För detta krävs tillräckliga resurser.
De otillräckliga anslagen till rättsvården och aktörernas verksamhetsbetingelser har länge varit oroväckande, och trots de betydande ökningarna under innevarande valperiod är rättsvårdens situation otillfredsställande. Centrala rättsskyddsproblem är bl.a. längden på rättsprocesserna och rättegångskostnaderna.
I redogörelsen betonas vikten av att trygga rättsvårdens oberoende i synnerhet i en socialt instabil situation. Oron över rättsväsendets oberoende blev aktuell i den offentliga debatten i Finland redan våren 2021, då högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi då konstaterade att man i Finland borde inleda en utredning om garantierna för domstolarnas oberoende.
Justitieministeriet har 1.2.2023 tillsatt en arbetsgrupp för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet. Arbetsgruppen har som mål att främja rättskipningens oberoende och kvaliteten på rättsskyddet samt att rättsväsendets tjänster är användarorienterade. Arbetsgruppens mandatperiod varar till utgången av 2027. Arbetsgruppen ska dock redan före 28.2.2025 bedöma de behov av ändringar i grundlagen och annan lagstiftning som behövs med tanke på domstolsväsendets starka oberoende samt lägga fram förslag till behövliga lagstiftningsändringar. Ordförande för arbetsgruppen är ordföranden för Domstolsverkets direktion, justitierådet Mika Ilveskero.
I visionen för domstolsväsendets nya strategi betonas domstolsväsendets ställning och kvaliteten på rättsskyddet samt sammanfattas åsikterna för de kommande tio åren: I rättsstatens kärna – Domstolarna ger högklassigt rättsskydd snabbt och med moderna metoder.
I den nya strategin eftersträvas att domstolsväsendet ska vara ett bra och önskat arbete. Vår viktigaste resurs är kunnig och välmående personal. Kompetensutvecklingen, engagemanget och välbefinnandet hos personalen är inte självklara utan förutsätter att uppmärksamhet fästs bl.a. vid arbetsbeskrivningarnas klarhet och möjligheterna att utvecklas i arbetet.
De grundläggande förutsättningarna för domstolsväsendets verksamhet ska tryggas i alla tider. Domstolarna eller Domstolsverket kan dock inte besluta om anslag eller lagstiftning som styr verksamheten. Genom aktivt påverkansarbete strävar domstolsväsendet efter att främja frågor som inverkar på tryggandet av de grundläggande förutsättningarna för dess verksamhet. På så sätt strävar man också efter att skapa förutsättningar för ansvarsfulla åtgärder och trygga rättsstatsprincipen under alla omständigheter även i framtiden.
Riku Jaakkola
Överdirektör, Domstolsverket
Publicerad 17.5.2023