2. Domstolsväsendets organisation

Domstolsväsendet består av domstolar, Domstolsverket samt de oberoende domarförslags- och domarutbildningsnämnderna. Domstolarna indelas i allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Allmänna domstolar är tingsrätterna och hovrätterna samt högsta domstolen. Förvaltningsdomstolar är de regionala förvaltningsdomstolarna och Ålands förvaltningsdomstol samt högsta förvaltningsdomstolen i högsta instans. Specialdomstolar är marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen.

Allmänna domstolar handlägger och avgör åtal som gäller straffrättsligt ansvar samt tvistemål och ansökningsärenden som gäller civilrättsliga förhållanden. De allmänna domstolarna sköter för sin del verkställigheten av straffansvaret inom alla områden av privat och samhällelig verksamhet. De ansvarar också för att ge enskilda, företag och andra sammanslutningar rättsskydd i deras inbördes relationer och även i deras förbindelser med offentliga samfund när det inte är fråga om förvaltningsärenden.
Hos förvaltningsdomstolarna överklagas beslut som myndigheterna fattat inom olika förvaltningsområden och förvaltningsnivåer. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden, men också de övriga förvaltningsdomstolarnas avgöranden, styr lagligheten i all utövning av offentlig makt och tillgodoseendet av rättsskyddet. Avgörandena och handläggningstiderna har också konsekvenser för samhällets funktion och konkurrenskraft. För både individen och samhället är det viktigt att trygga en snabb handläggning av målen och ärendena samt rättssäkerheten i avgörandena.

Marknadsdomstolen är en specialdomstol för mål och ärenden som gäller konkurrens och tillsyn, upphandling, industriella rättigheter och upphovsrätt samt marknadsrätt. Arbetsdomstolen är en specialdomstol för tvistemål som gäller arbets- och tjänstekollektivavtal och den behandlar besvärsärenden som enligt lag hör till arbetsdomstolens behörighet och som närmare definieras i lagen om rättegång vid arbetsdomstolen. Försäkringsdomstolen är specialdomstol för mål och ärenden som gäller social trygghet och som enligt lag hör till försäkringsdomstolens behörighet.

Domstolsverket har inrättats för att stärka domstolarnas oberoende och sköta domstolsväsendets centralförvaltningsuppgifter. Domstolsverket verkar inom justitieministeriets förvaltningsområde, men den är ett självständigt centralämbetsverk. Domstolsverkets syfte är att betjäna domstolarna och upprätta fungerande kontakter med olika intressentgrupper. Avsikten är att som helhet verka för domstolarna och som intressebevakare för domstolarna.

De ändringar i domstolslagen (209/2019) som inrättandet av myndigheten förutsatte trädde i kraft 1.1.2020 och Domstolsverket inledde då sin verksamhet. Domstolsverkets direktion har sammanlagt 8 ledamöter, av vilka 7 kommer från olika domstolar (6 domare/chefsdomare och en ledamot som företräder övrig personal). Direktionen har dessutom en ledamot som har särskild sakkunskap i ledarskap inom den offentliga förvaltningen. Direktionen beslutar bl.a. om de centrala målen, strategin och principerna för styrningen av Domstolsverkets verksamhet och ekonomi. Överdirektören svarar för den dagliga ledningen av ämbetsverket.

Självständiga nämnder som hör till domstolsväsendet är domarförslagsnämnden och domarutbildningsnämnden. Den oberoende domarförslagsnämnden bereder och gör en motiverad framställning till statsrådet om utnämning av ordinarie domare för föredragning för republikens president. Den oberoende domarutbildningsnämnden har till uppgift att planera och samordna utbildningen av domstolarnas rättskipningspersonal från domstolspraktik till fortbildning i samarbete med Domstolsverket och domstolarna.

Domstolarna och Domstolsverket samarbetar aktivt på många olika sätt. Dessutom samarbetar de med olika intressentgrupper både nationellt och regionalt. Centrala intressentgrupper inom domstolsväsendet är justitieministeriet och de centrala ämbetsverk som hör till dess förvaltningsområde, särskilt Åklagarmyndigheten. Andra centrala intressentgrupper är bl.a. Finlands Advokatförbund, rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten, Polisstyrelsen, personalorganisationer som företräder arbetstagarna samt aktörer som ansvarar för statsförvaltningens gemensamma tjänster, såsom Statens informations- och kommunikationsteknikcentral Valtori, Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet, Rättsregistercentralen och Senatfastigheter. Samarbetet sker både bilateralt och i större sammansättningar såsom projekt och arbetsgrupper. Samarbetet är mångsidigt och dess syfte är att se till att domstolarna kan sköta sin grundläggande uppgift, dvs. rättskipningen så bra som möjligt.

År 2022 uppgick domstolsväsendets omkostnader till sammanlagt 313 miljoner euro. Av utgifterna hänfördes 72% till löneutgifter, 12% till lokalutgifter, 10% till IKT-utgifter och 7% till andra utgifter. Antalet anställda vid Domstolsväsendet var enligt bokslutet 3 452 årsverken vid utgången av 2022 (3 490 årsverken vid utgången av 2021). Bestämmelser om domstolarnas placerings- och sammanträdesplatser utfärdas genom förordning av statsrådet eller justitieministeriet. Domstolsverket svarar för domstolarnas lokalarrangemang till den del justitieministeriet inte har beslutanderätt i saken. Domstolsverket har ordnat lokalerna så som de definieras i lagstiftningen. Domstolens rättskipningspersonal finns huvudsakligen på samma ort (med undantag av de separata kanslierna) för att arbetsbördan ska kunna fördelas på ett ändamålsenligt sätt med tanke på verksamhetens effektivitet. Domstolsverket ligger i Dickursby i Vanda.

Domstolsväsendets första ansvarsrapport publicerades våren 2021 i enlighet med Statskontorets anvisning. Rapporten för 2022 följer samma struktur.

‍