3.2. Tillgång till rättstjänster

För både individen och samhället är det viktigt att trygga en snabb behandling av mål och ärenden och rättssäkerheten i besluten. Kravet på en snabb behandling har tagits upp i den samhälleliga debatten och uppmärksammats i många sammanhang. Domstolsverkets uppgift är att garantera så goda verksamhetsförutsättningar som möjligt i fråga om resurser, kompetensutveckling och stödåtgärder. Utöver att domstolsväsendet har tillräckliga resurser är det viktigt att fördelningen av resurser inom domstolsväsendet sker rättvist i förhållande till varje domstols arbetsbörda. Denna uppgift ankommer på Domstolsverket.

Resurserna för domstolsväsendet och hela rättsvården har halkat efter i omvärldsförändringen av. Utvecklingen har lett till en situation där handläggnings-tiderna har förlängts på ett sätt som äventyrar rättsskyddet och där domstols-väsendets personal är överbelastad. Verksamhetsförutsättningarna för rättsvården har bedömts i statsrådets redogörelse för rättsvården som beretts under justitieministeriets ledning .

Tryggandet av rättsvårdens verksamhetsförutsättningar och förkortningen av rättegångarnas längd förutsätter att basfinansieringen för rättsvården ökas med sammanlagt cirka 90 miljoner euro per år. Som det största verksamhetsområdet inom justitieministeriets förvaltningsområde behöver domstolsväsendet permanent tilläggsfinansiering på ca 30 miljoner euro per år för personalkostnader. För att minska målanhopningen och förkorta handläggningstiderna behöver domstolsväsendet dessutom en tilläggsfinansiering för viss tid på cirka åtta miljoner euro per år för åren 2023–2026.

Också i redogörelsen har det lyfts fram att det största problemet inom rättsvården är alltför långa handläggningstider. I den beskrivs med nyckeltalen för rättsvårdsaktörernas verksamhet en rimlig målbild, dvs. hurudana genomsnittliga handläggnings- och kötider och andra resultat som kan uppnås genom att utveckla resultatåtgärderna för verksamheten och öka resurserna.

Parterna kan yrka gottgörelse om handläggningen av ett mål har dragit ut på tiden. Statskontoret betalade dröjsmålsgottgörelse på sammanlagt ca 185 000 euro i 64 mål och ärenden som avgjordes 2022 (2021: 212 000 euro, 28 mål och ärenden). Antalet betalda gottgörelser har ökat under de senaste åren.

Domstolsverket följer rättspraxis om dröjsmål vid rättegången vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Sådana mål som gäller dröjsmål som hänskjuts till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) indikerar inte direkt antalet mål med dröjsmål, eftersom Europadomstolen inte kan ta upp mål där en alltför lång rättegång vederbörligen har avhjälpts på nationell nivå eller där en part inte har utnyttjat möjligheten att få en sådan gottgörelse. Sedan den nationella lagstiftningen om gottgörelse för dröjsmål trädde i kraft har Europadomstolen gett Finland endast några få avgöranden som gäller dröjsmål. År 2022 fick Finland inte något avgörande av Europarådets domstol för de mänskliga rättigheterna där rätten till rättegång inom rimlig tid bedömts ha kränkts.

Enbart genom att granska antalet och orsakerna till dröjsmålsgottgörelserna kan man dock inte få en helhetsbild av hur snabbt målen har behandlats. Dröjsmålsgottgörelse döms ut i ett fåtal mål som varit anhängiga längst. Det är viktigare att fästa uppmärksamhet vid att handläggningstiderna förlängs i nästan alla ärendegrupper. Den långvariga bristen på grundläggande finansiering inom domstolsväsendet har bidragit till detta. Alltför långa handläggningstider har lett till att kravet på snabb behandling inte uppfylls till alla delar och tillgången till rättsskydd har äventyrats.

Domstolsväsendets effektmål är att tvistemål, brottmål och förvaltningsprocessuella mål ska avgörs utan dröjsmål, högklassigt och förmånligt. Vid tingsrätterna har man aktivt strävat efter att öka antalet domstolsmedlingar. Genom domstolsmedling har parterna möjlighet att snabbt och till en låg kostnad få ett lagakraftvunnet avgörande i tvistemål eller barnmål. Ju mer man medlar i mål och ärenden, desto mer resurser får man för att avgöra tvistiga mål. Till exempel vid Päijänne-Tavastlands tingsrätt har medlingarnas andel i handläggningen av tvistemål förbättrats genom samarbete med advokater och andra rättegångsbiträden. Domstolsmedling erbjuds aktivt parterna i alla tvistemål. Domstolsmedling har också gjorts känd via medierna.

Resultatmålet är att den tidsmässiga tillgången till rättsskydd tillgodoses jämlikt inom olika områden och att den genomsnittliga handläggningstiden vid en enskild domstol med högst 3 månader överstiger medeltalet för domstolslinjen. Det finns stora skillnader mellan de enskilda domstolarnas handläggningstider inom samma domstolslinje. Detta är problematiskt med tanke på den regionala jämlikheten mellan medborgarna. År 2022 var avvikelserna linjärt följande: den längsta avvikelsen i handläggningstiderna vid hovrätterna var 2,3 mån (2021: 2,4 mån.), den längsta handläggningstiden vid förvaltningsdomstolarna var 3,9 mån. (2021: 4,0 mån.), den längsta handläggningstiden vid tingsrätterna i brottmål var 3,7 mån. (2021:3, 1 mån.) och vid omfattande tvister 6 mån. (2020: 8,4 mån.). Utfallen åren 2020–2022 beskrivs i tabellen nedan.

Skillnaderna i handläggningstid mellan de olika förvaltningsdomstolarna är betydande mellan den kortaste och den längsta genomsnittliga handläggningstiden. Detta är en fråga som också bör rättas till så snart som möjligt när man bedömer tillgången till rättvisa i olika delar av riket. Det att kunderna skulle använda e-tjänsten skulle främja en smidigare process. Vid förvaltningsdomstolarna uträttas ärenden fortfarande till för det mesta per e-post.

Tillgången till rättsskydd i tid kan påverkas bl.a. genom regional allokering av resurser. Vid resultatförhandlingarna avtalas det om fördelningen av resurserna, men vid behov kan tilläggsresurser beviljas också inom ramen för de anslag som beviljats domstolsväsendet under året. Domstolsverkets direktion har 10.11.2021 tillsatt en arbetsgrupp för utveckling av domstolarnas ekonomiska indikatorer. Arbetsgruppen har till uppgift att lägga fram förslag till ekonomiska indikatorer som ska användas vid fördelningen av anslag till tingsrätterna, hovrätterna och förvaltningsdomstolarna, vid resultatstyrningen av dessa domstolar och vid bedömningen av resultatet av deras verksamhet. Arbetsgruppen publicerade sin mellanrapport om viktkoefficienter som mäter domstolarnas arbetsbörda. Arbetsgruppens mandatperiod har förlängts till maj 2023.

Indikator: I fråga om snabb behandling kan parterna yrka gottgörelse, om handläggningen av målet har dragit ut på tiden. Statskontoret betalade dröjsmålsgottgörelse på sammanlagt ca 185 000 euro i 64 mål och ärenden som avgjordes 2022 (2021: 212 000 euro, 28 mål och ärenden, 2020: 28 mål och ärenden, 2019: 43 mål och ärenden). Antalet betalda gottgörelser har ökat under de senaste åren, även om målet bör vara att det inte ska finnas några dröjsmål alls. I förhållande till antalet mål och ärenden som handläggs varje år finns det inte orimligt många gottgörelser.

I brottmål gottgörs den som dömts för ett brott för en oskäligt lång tid i första hand genom lindring av straffet och det finns inga statistiska uppgifter om antalet domar i brottmål som enbart gäller dröjsmål som gottgjorts i straffet. I en ganska stor del av de gottgörelsedomar som dömts ut i allmänna domstolar under de senaste tre åren hade dröjsmålen uppstått i skeden före domstolsbehandlingen eller av orsaker som domstolarna inte haft direkt inflytande över. Sådana orsaker till dröjsmålet har varit t.ex. förundersöknings- och åtalsprövningsskedet som krävt internationellt myndighetssamarbete eller därför att det varit svårt att nå parten.
Domstolsväsendets resultatmål är att den tidsmässiga tillgången till rättsskydd förverkligas på lika villkor inom olika regioner och att den genomsnittliga handläggningstiden vid en enskild domstol med högst 3 månader överstiger medeltalet av den rättsliga linjen. Genomförandet av domstolsväsendets resultatmål och handläggningstiderna rapporteras närmare i domstolens verksamhetsberättelse: Domstolsverkets bokslut för 2022 (BFE 155) (tuomioistuinvirasto.fi, på finska, översikt på svenska)

‍