3.3. Domstolarnas oberoende och förebyggande av korruption

Högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi inledde diskussionen om säkerställandet av domstolarnas oberoende våren 2021. Domstolsväsendets oberoende ska tryggas i alla situationer och i alla tider. Den nuvarande världspolitiska situationen understryker ytterligare behovet av att upprätthålla rättsstatsprincipen och säkerställa domstolarnas och andra rättsvårdande aktörers oberoende. Högsta domstolens president Tatu Leppänen konstaterade i sitt anförande vid justitieministeriets seminarium om den finska rättsstaten 11.11.2021 att domarna och domstolarna inte är oberoende för sin egen skull, utan för att skydda parterna och samhället mot politisk eller annars godtycklig rättskipning.

Betydelsen av rättsvårdsaktörernas oberoende har också lyfts fram i bedömningspromemorian från den arbetsgrupp för utveckling av rättskipningen som tillsatts av justitieministeriet . Garantierna för oberoendet kommer att bedömas och ett starkt oberoende i rättskipningen främjas i den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte i februari 2023.

Enligt det internationella korruptionsindex (Corruption Perceptions ) som årligen publiceras av Transparency International är Finland världens näst minst korrumperade land. Liknande resultat ger också EU:s rättsstatsberättelse och World Justice Projects index för rättsstaten: WJP Rule of Law Index . Ett oberoende domstolsväsende genomför genom sin verksamhet delmål 16.5 Att avsevärt minska korruptionen och korruptionen i alla dess former. Domstolarnas ställning har fastställts i Finlands grundlag. Bestämmelser om domarnas ställning och oberoende finns i lag och bestämmelser om rätten att kvarstå i tjänsten på grundlagsnivå.

Domarnas oberoende är en garanti för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det upprätthåller också förtroendet för rättsväsendet. För att trygga oberoendet har domarna rätt att kvarstå i tjänsten enligt grundlagen och lagen. Ordinarie domare utnämns i enlighet med Finlands grundlag av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande. För tillsättning av domartjänster vid andra domstolar än de högsta domstolarna har det inrättats en oberoende domarförslagsnämnd.

De som föreslås bli utnämnda till ordinarie domartjänster och till vissa tjänsteförhållanden som domare för viss tid är skyldiga att redogöra för sina bindningar. Även förändringar som skett under tjänsteförhållandet ska anmälas. Redogörelse ska dessutom lämnas på begäran av domstolen eller justitieministeriet. Registret är offentligt, men ingen övervakar särskilt hur anmälningsskyldigheten fullgörs. Skyldiga att lämna redogörelse är också domstolarnas sakkunnigledamöter, de allmänna domstolarnas militära ledamöter, försäkringsdomstolens läkarledamöter och sakkunnigläkare samt tingsrättens nämndemän. Bestämmelser om innehållet i en redogörelse för bindningar finns i statstjänstemannalagen. Uppgifterna om bindningar antecknas i registret över domares bindningar och bisysslor (SiSi), där alla har tillgång till offentliga uppgifter i det allmänna datanätet. Bestämmelser om införande av uppgifter i registret finns i lagen om registret över domares bindningar och bisysslor. Sommaren 2022 ändrades tjänstemannalagen så att de uppgifter som ska anmälas räknas upp uttömmande i lagen och valfriheten i fråga om uppgifternas betydelse i förhållande till den uppgift som sköts slopades. Instruktionerna i anslutning till registret har till denna del uppdaterats av Domstolsverket.

Tillräcklig lön är också en garanti för oberoende. Domarlönerna i Finland motsvarar den genomsnittliga nivå som betalas i statens juristyrken. Lönenivån har inte ansetts leda till otillfredsställande situationer med tanke på oberoendet, men det är motiverat att det är domaren som avgör målet som är den bäst avlönade personen i sessionssalen. En tillräckligt hög lön är ägnad att minska risken för korruption och mutor och man måste även i fortsättningen se till att domarnas lön är konkurrenskraftig.

Domarlönerna i Finland baserar sig på allmänna principer, vars tillämpning inte inbegriper prövning från fall till fall. Grundlönen bestäms enligt tjänstens löneklass och vid utnämningen av tjänster spelar den oberoende domarförslagsnämnden en betydande roll. Erfarenhetstillägg betalas på basis av lämplig arbetserfarenhet direkt enligt antalet erfarenhetsår. Bestämmelser om anställningsvillkoren för presidenterna och ledamöterna vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen finns i en separat lag.

Domstolsverkets mål är att lönen för alla domare i framtiden i högre grad än systemet med tjänstekollektivavtal ska basera sig på en direkt lag som stöder oberoendet. Det centrala är att förhindra såväl domstolsväsendets externa som interna, direkta eller indirekta möjligheter att påverka innehållet i domarens arbete genom villkoren i tjänsteförhållandet, dvs. hur lönen bestäms. Om grunderna för avlöningen hade fastställts direkt i lag, skulle de krav på stöd för oberoende, transparens och jämlikhet som ställs på domarnas lönesystem uppfyllas bättre än för närvarande. Domstolsverket har kontaktat statsrådet för att domarlönerna skulle utvecklas. För beredning av övergången till en lagstadgad lön pågår för närvarande diskussioner med personalorganisationer som företräder domare.

Bestämmelserna i direktivet om skydd för personer som anmäler brott mot Europeiska unionens lagstiftning (EU) 2019/1937, det s.k. visselblåsardirektivet, har satts i kraft 1.1.2023. Syftet med den nya lagstiftningen är att se till att den som i sitt arbete upptäcker eller misstänker handlingar som strider mot det allmännas bästa inom särskilda rättsområden kan anmäla dem på ett säkert sätt utan att behöva vara rädd för hämndaktioner eller liknande handlingar. Hösten 2021 beslutade domstolarna att det inrättas en gemensam rapporteringskanal för domstolsväsendet och en process för behandling av ärenden som anmälts till Domstolsverket. Den gemensamma rapporteringskanalen öppnas 1.4.2023. Processen är utformad enligt ISO 37002 (Whistleblowing management systems – Guidelines).

Domstolsverket har också strävat efter att främja kriminaliseringen av riktade trakasserier. De riktade trakasseriernas inverkan på domstolarnas verksamhet är inte begränsad till domstolarna själva. Den framhävda offentligheten i rättegångarna gör att fenomenet inte bara omfattar domare och domstolarnas övriga personal utan också individer och sammanslutningar som uträttar ärenden vid domstol. Riktade trakasserier kan till exempel leda till att personen inte alls för saken till domstol, vilket innebär att rättsskyddet och handläggningen av ärendet i en oberoende domstol förhindras i sin helhet. Systematiska trakasserier kan också riktas mot andra parter än delaktiga i rättegången, dvs. t.ex. vittnen som hörs i rättegången.

Indikator: Domstolsverkets resultatmål är ett tillgänglighetsindex för registret över domares bindningar och bisysslor, mål för 2022: 68. Ingen mätning genomfördes 2022. SiSi-systemet, som inrättades för att föra registret över bindningar och bisysslor, har en viktig roll i den offentliga uppföljningen av domarnas bindningar. Betydelsen av att systemet är användbart begränsas väsentligt av att en enskild domare eller någon annan användare i typiska fall mycket sällan och högst några gånger per år uppdaterar de uppgifter som registrerats i systemet. Det kan vara motiverat att övervaka ett sådant systems användbarhet efter att de system som används i stor utsträckning dagligen omfattas av systematisk övervakning av användbarheten.

Till övriga delar har det ännu inte identifierats någon beskrivande indikator för målet.