3.4. Ansvar för att utveckla verksamheten

Domstolsväsendets framtida verksamhetsmiljö har bedömts i bedömningspromemorian från den arbetsgrupp för utveckling av rättskipningen som tillsatts av justitieministeriet. Produktionen av ett högklassigt rättsskydd kommer att främjas i den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte i februari 2023 för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet. En av dess uppgifter är att bedöma hur procedurlagstiftningen och annan reglering som anknyter till rättsväsendets verksamhet fungerar samt att lägga fram förslag till lagstiftning som gör rättsväsendets verksamhet smidigare.

Som exempel på domstolarnas kvalitetsprojekt kan nämnas det samarbetsavtal som Östra Finlands hovrätt och Rovaniemi hovrätt ingått om utveckling av rättskipningens kvalitet och pilotförsök inom hovrättens domkrets. Domstolarna i Östra Finlands hovrätts domkrets har bildat gemensamma arbetsgrupper för att effektivisera och påskynda straffprocessen. Östra Finlands hovrätt inledde 2017 utbildningssamarbete med Östra Finlands universitet. Under universitets samordning ordnas två utbildningstillfällen per år för rättskipningspersonalen.

Den första perioden på ett år för förvaltningsdomstolarnas riksomfattande kvalitetsprojekt löpte ut 31.3.2022 under granskningsperioden och projektet fortsatte omedelbart därefter. Syftet med projektet är att med beaktande av de gränser som domstolarnas oberoende ställer utveckla kvaliteten på förvaltningsdomstolarnas och delvis också försäkringsdomstolens och marknadsdomstolens verksamhet i fråga om såväl processen som beslutsstrukturen och skrivandet av beslutsskäl, särskilt med beaktande av kundperspektivet. Projektet gör det möjligt att harmonisera rättskipningen genom att i samarbete dela bästa praxis i hela landet och skapa en enhetligare kundupplevelse för kunderna oberoende av vid vilken domstol deras ärende handläggs.

Konsekvenserna av domstolsväsendets verksamhet för enskilda, sammanslutningar och samhället i stort har redan beskrivits i kapitel 3. Till det sociala ansvaret hör också arbetsgivarens ansvar bl.a. för personalens välbefinnande och kompetens. Domstolsväsendet sysselsätter också personer i lönesubventionerat arbete.
Arbetsgivaren och organisationerna kom överens om ett preciserande tjänstekollektivavtal för Domstolsverket 30.5.2022 och organisationerna godkände avtalet och underteckningsprotokollet 15.6.2022. Domstolsverkets preciserande tjänstekollektivavtal trädde i kraft retroaktivt fr.o.m. 1.1.2022.

Lönens konkurrenskraft inverkar dessutom på hur man kan locka kunnig personal att stanna kvar i domstolsväsendets tjänst. Också detta har en koppling till förverkligandet av rättsskyddet. Domstolsverket deltar i förhandlingar om tjänstekollektivavtal som gäller domstolsväsendets personal. Eftersläpningen i lönesättningen för domstolarnas kanslipersonal, särskilt rättskipningssekreterarna, har identifierats som ett problem.

Domstolsverket har i samarbete med Arbetshälsoinstitutet utrett välbefinnandet i arbetet genom forskningsprojektet Välbefinnande och arbetsmiljö vid domstolarna våren 2022. Utkastet till slutrapport om projektet behandlades i samarbete med ämbetsverken inom domstolsväsendet i december 2022 och slutrapporten publicerades 10.1.2023. På basis av resultaten av undersökningen samlade forskarna in utvecklingsförslag i rapporten. Det fortsatta arbetet med dem och planeringen av åtgärderna framskrider under våren 2023.

För domstolsväsendets riksomfattande åtgärder för kompetensutveckling och utbildningsverksamhet svarar Domstolsverket i samarbete med domarutbildningsnämnden. Domstolsverket organiserar och möjliggör domarnas deltagande i internationella utbildningar och utbyten samt ser i enlighet med sina lagstadgade uppgifter till att domstolarnas personal utbildas och introduceras i enlighet med de ramar som domarutbildningsnämnden fastställer.

År 2022 genomfördes den av Domstolsverket ordnade utbildningen i regel inom ramen för den utbildningsplan och budget som domarutbildningsnämnden fastställt. Utbildning ordnas för alla personalgrupper, dock med lite fokus på kompetensutveckling för rättskipningspersonalen. Dessutom vidtar domstolarna självständigt åtgärder i anslutning till kompetensutvecklingen enligt domstolslinje (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar, specialdomstolar), regionalt (t.ex. enligt hovrätternas domkretsar) samt enligt varje domstols behov.

Tillgången till rättstjänster är förenad med utveckling och genomförande av e-tjänster (t.ex. HAIPA-ärenden). Det pågående AIPA-projektet för ärendehanteringssystemet vid de allmänna domstolarna utvecklar Åklagarmyndighetens och de allmänna domstolarnas arbetsmetoder. Förvaltnings- och specialdomstolarna har år 2020 inrättat ett ärendehanteringssystem (HAIPA), vars ärendehanteringsportal främjas i syfte att öka antalet mål och ärenden som inleds elektroniskt. I och med införandet av AIPA- och HAIPA-systemen kan man i rättskipningsarbetet övergå till papperslöst arbete. Elektronisk ärendehantering medför fördelar för både kunder och myndigheter.
Inom justitieministeriets förvaltningsområde håller man också på att införa ett gemensamt nytt ärendehanteringssystem för administrativa ärenden, HILDA. Systemet effektiviserar ärendehanteringen och dess aktualitet, förbättrar tillgången till information om ärenden som myndigheten behandlar och har behandlat samt förenhetligar förfarandena inom ärendehanteringen och dokumentförvaltningen i administrativa ärenden inom domstolsväsendet. Dessutom övergår man i ärendehanteringen i administrativa ärenden och dokumentförvaltningen i och med det nya systemet till ett papperslöst arbetssätt. Ärendehanteringssystemet ska i sin helhet vara i bruk vid domstolsväsendet i april 2023.

En förutsättning för att nya informationssystem ska kunna tas i bruk är ofta att de planeras och byggs så att dataskyddet förverkligas inbyggt och enligt standardbedömning. Dataskyddet säkerställer bl.a. att de uppgifter som ligger till grund för beslutsfattandet i myndighetsverksamheten är korrekta och aktuella. Detta krav framhävs särskilt i domstolsverksamheten, där beslutsfattandet kan ha betydande konsekvenser för individens fri- och rättigheter.
Andra utvecklingsåtgärder som vidtagits under 2022 omfattar bl.a. införandet av det nya HATI-systemet för stämningsmännens informationssökning, som effektiviserade informationssökningen i anslutning till stämningsmannaarbetet.

Indikator: År 2022 fanns det 145 utbildningsdagar (2021: 166 dagar, 2020: 163 dagar) och 3 102 personer deltog (2021: 5 895 pers., 2020: 4 642 pers.). Responsen från utbildningarna var på nivån berömlig: för merparten var helhetsvitsordet över 4 (på skalan 1–5).