4. Förverkligandet av jämställdhet

Domstolsverket har sedan 1.1.2021 haft till uppgift att besluta om ärenden som gäller inrättande, indragning, flyttning och tjänstearrangemang av domstolstjänster samt sköta anställningsärenden som gäller domstolarnas anställda till den del de inte hör till en domstol eller någon annan myndighet. Domstolarna sköter dock själva rekryteringen av annan personal än domare.

Framställning om utnämning av domare görs av den oberoende domarförslagsnämnden. Domarförslagsnämnden gör också framställningar i utnämningsärenden som gäller chefsdomare som utnämns till tjänsten för viss tid. Nämnden gör inte framställning i ärenden som gäller utnämning av ledamöter vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Om utnämning av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt av domare för viss tid bestäms särskilt.

Inom domstolsväsendet har könsfördelningen i fråga om juridisk utbildning och domare blivit klart kvinnodominerad, men i förhållande till detta är antalet kvinnor i chefstjänster litet. År 2022 var även kvinnor chefsdomare vid tingsrätterna, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Chefsdomarnas könsfördelning motsvarar inte domarnas, och än mindre domstolsväsendets, hela personals könsfördelning. I framtiden skulle man kunna uppmärksamma detta och försöka uppmuntra kvinnor till ledarskap. Å andra sidan bör uppmärksamhet fästas också vid hur man kan locka i synnerhet fler män till arbetet vid förvaltningsdomstolarna än tidigare.

Vid Domstolsverket iakttas de avtalsbestämmelser om familjeledigheter som överenskommits i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal. Personalen har fått information och anvisningar om avtalsvillkoren för ansökan om och användning av familjeledigheter. Arbetsuppgifterna ordnas i mån av möjlighet så att familjeledigheterna kan utnyttjas så fullt ut som möjligt enligt arbetstagarens önskemål.

Vid varje domstol har det utarbetats en jämställdhets- och likabehandlingsplan som förutsätts i jämställdhets- och diskrimineringslagarna och som behandlas i samarbetsförfarande i enlighet med statens samarbetslag. Domstolsverket har också en personalpolitisk jämställdhetsplan, men en funktionell plan har ännu inte utarbetats.

Indikator: Domarnas könsfördelning år 2022 var 60% kvinnor, 40% män, jämfört med samma könsfördelning för domare år 2021 (60-40).

År 2022 var 100% av chefsdomarna män vid högsta domstolarna (n=2). Även vid hovrätterna var alla chefsdomare män (n=5). Vid tingsrätterna var 25% av chefsdomarna kvinnor (n=20). Vid förvaltningsdomstolarna var 67% av chefsdomarna kvinnor och 33% män (n=6), vid specialdomstolarna var förhållandet omvänt: 33% kvinnor och 67% män (n=3).

Jämförelseåret 2021 var 100% av chefsdomarna män vid högsta domstolarna. Vid hovrätterna var 20% av chefsdomarna kvinnor, vid tingsrätterna var motsvarande andel 15%. Vid förvaltningsdomstolarna var andelen kvinnor och män lika stor bland chefsdomarna (50% och 50%), vid specialdomstolarna var andelen 33% kvinnor och 67% män.

På motsvarande sätt var 100% av chefsdomarna män vid högsta domstolarna år 2020. Vid hovrätterna var 20% av chefsdomarna kvinnor, vid tingsrätterna var motsvarande andel 15%. Vid förvaltningsdomstolarna var 50% av chefsdomarna kvinnor, 50% män. Vid specialdomstolarna var andelen chefsdomare 33% kvinnor och 67% män. Könsfördelningen bland alla domare år 2020 var 60% kvinnor, 40% män.‍

‍