5. Lika möjligheter

Domstolarna främjar målet när de sköter sina grundläggande uppgifter, dvs. när de utövar dömande makt som verkställande organ. Likabehandling i rättsprocesser, oberoende och kvalitet är alla inslag i en rättvis rättegång som domstolarna i alla västerländska rättsstater förbinder sig till. Likabehandling av medborgarna och en oberoende och korrekt rättslig prövning garanteras på grundlagsnivå. Också vid fördelningen av domstolsväsendets resurser beaktas hur den tidsmässiga tillgången till rättsskydd tillgodoses på lika villkor i olika regioner (beskrivs i avsnitt 3.2).

Domstolsväsendets personals språkkunskaper är en central faktor med tanke på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. I redogörelsen konstateras att tillgången till justitieförvaltningens svenskspråkiga service inte är tillräckligt hög inom tvåspråkiga områden. Inom tvåspråkiga områden ska kontinuiteten i domstolsenheterna, tillgången till svenskspråkiga tjänster och en tillräcklig närvaro av andra myndigheter inom justitieförvaltningen säkerställas. Dessutom ska man se till att man vid rekryteringen av personal inom dessa områden fäster tillräcklig vikt vid de språkkunskaper som den svenskspråkiga servicen förutsätter.

Enligt redogörelsen för rättsvården är förverkligandet av de språkliga rättigheterna i medborgarnas rättsskyddstjänster och beaktandet av olika gruppers behov en särskild fråga som gäller hela rättsvårdens resurser. Medborgarnas jämlikhet förutsätter bl.a. att kommunala tjänster tillhandahålls på lika grunder på finska och svenska och med beaktande av minoriteternas behov i de statliga och tvåspråkiga kommunerna.

Språklagen reglerar nationalspråken. En finsk- eller svenskspråkig person har alltid rätt att vid domstol använda finska eller svenska och rätt att bli hörd på sitt eget språk. Hen har också rätt till tolkning och översättning enligt språklagen. Samerna har inom sitt hembygdsområde rätt att använda samiska. Bestämmelser om rätten att använda samiska vid rättegång finns i lagen om användning av samiska hos myndigheter.

Språkkunskaperna hos domstolsväsendets personal är en central faktor med tanke på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. I redogörelsen konstateras att tillgången till justitieförvaltningens svenskspråkiga service inte är tillräckligt hög inom tvåspråkiga regioner. Inom tvåspråkiga regioner ska kontinuiteten i domstolsenheterna, tillgången till svenskspråkiga tjänster och en tillräcklig närvaro av andra myndigheter inom justitieförvaltningen säkerställas. Dessutom ska man se till att man vid rekryteringen av personal inom dessa områden fäster tillräcklig vikt vid de språkkunskaper som den svenskspråkiga servicen förutsätter.

I samband med utnämningen till tjänster förutsätts de språkkunskaper som krävs av tjänstemannen i kunskaper i det andra inhemska språket. Kunskaperna i andra språk beror på uppgiftens innehåll och nivå. I högre befattningar önskas i allmänhet åtminstone kunskaper i engelska. Det finns inga fullständiga statistiska uppgifter om personalens faktiska språkkunskaper, men situationen kan bedömas bl.a. utifrån en enkät om språkkunskaper som gjordes till domstolarna sommaren 2022. I justitieministeriets utredning om bedömningen av omstruktureringen av tingsrättsnätverket 2019 och centraliseringen av summariska tvistemål, som publicerades i början av 2023, presenteras svar på en enkät om språkkunskaper. (JM publikationer 2023: bedömning av strukturreformen av tingsrättsnätverket 2019 och centraliseringen av summariska tvistemål, Aaltonen, Mikko), på finska: (OM julkaisuja 2023: Vuoden 2019 käräjäoikeusverkoston rakenneuudistuksen ja summaaristen riita-asioiden keskittämisen arviointi, Aaltonen, Mikko )

Enligt utredningen är en oroväckande iakttagelse att andelen brottmål som behandlats på svenska har minskat klart åtminstone sedan 2010. Enligt statistiken har andelen mål och ärenden som behandlats på svenska av alla avgöaranden sjunkit trendmässigt mellan 2010 (2,2%) och 2021 (1,4%). Den tydligaste minskningen har skett inom området för den nuvarande tingsrätten i Västra Nyland, där andelen under den tiden har sjunkit från 6,3 procent till 2,4 procent. Eftersom den svenskspråkiga befolkningen har förändrats endast en liten del inom området för domkretsen under denna tid, är det osannolikt att detta skulle förklara den minskade andelen mål och ärenden som behandlats på svenska. Enligt utredningen verkar det som om allt fler svenskspråkiga av någon anledning avstår från sin rätt att vid domstol använda sitt eget språk.
För detta ändamål undersöker Domstolsverket möjligheten att stärka det svenska språkets ställning och kunnande inom domstolsväsendet gentemot kunderna, t.ex. på samma sätt som Åklagarmyndigheten har gjort genom att inrätta ett nätverk för svenskspråkiga tjänster. Det är viktigt att medborgarna inte får intrycket att det inte är möjligt eller önskvärt att behandla ett mål eller ärende vid domstol på svenska.

I fråga om andra språk än de inhemska har en part i ett brottmål rätt till kostnadsfri tolkning i domstol samt rätt till behövliga översättningar. I tvistemål och ansökningsärenden ska den part som vill ha översättning eller tolkning själv och på egen bekostnad sörja för detta (såvida inte domstolen med hänsyn till ärendets art beslutar något annat).

Vissa domstolar ordnar kurser i svenska för sin personal. Sedan ingången av 2023 har det vid försäkringsdomstolen ordnats lektioner i svenska varje vecka. Egentliga Finlands tingsrätt samarbetar med universitetet för att främja den svenskspråkiga utbildningen i juridik.

Den avtalsperiod för tolktjänster som Polisstyrelsen (POHA) konkurrensutsatt för domstolarna, justitieministeriet, Brottspåföljdsmyndigheten, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen inleddes i slutet av november 2022. Målet för konkurrensutsättningen var att hitta yrkespersoner inom rättstolkning (registrerad rättstolk) så att de exakt motsvarar rättsväsendets tolkbehov. Domstolsverket samlar som en del av kvalitetsövervakningen in reklamationer om tolkning från domstolarna. Ett av målen är att samma tolk ska delta i hela processen. Detta är väsentligt med tanke på rättsskyddet.

Domstolsverket har en företrädare i Utbildningsstyrelsens registernämnd för rättstolkar och nämnden för auktoriserade translatorer. Registernämnden ordnar årligen ett seminarium om rättstolkning för studerande, tolkar och myndigheter som arbetar med tolkar inom tolkbranschen. Nästa seminarium kommer att äga rum i maj 2023.
En representant för Domstolsverket har år 2022 hållit för dem som studerar specialiseringsexamen i rättstolkning vid yrkeshögskolan Diakonia (Diak) en introduktionsutbildning om domstolsväsendets struktur, grundprocesser och grundprinciper. Domstolsverket har under 2022 samarbetet med Laurea-yrkeshögskolans rättsformgivningsstuderande. Under ledning av Domstolsverket färdigställdes den engelskspråkiga guidevideo som de studerande producerade för vittnen ”As a witness in a trial ”.

Likabehandling och icke-diskriminering har främjats genom tvådagarsutbildning som ordnades i november 2022: ”Diskriminering och likabehandling”. Målet med utbildningen var att ge allmän och fördjupad information om bestämmelserna om likabehandling och diskriminering och aktuella rättstolkningar.

Indikator: 

Målet är nytt och det har ännu inte fastställts någon indikator för det. En indikator skulle kunna vara antalet utbildningar som ordnas i ämnet och antalet deltagare i dem.

När det gäller språkfrågor kan en eventuell uppföljningsindikator för fenomenet i framtiden vara antalet mål och ärenden som behandlats på svenska, personalens språkkunskaper (språkexamina eller antalet betalade språktillägg) eller antalet mål och ärenden som behandlats på olika språk eller handläggningstiderna. Också i fråga om översättningsverksamheten kan man hitta mätare bl.a. för hur många domar som översätts eller för hur mycket språkutbildning som ordnas vid domstolarna.

‍