8.Minskning av verksamhetens negativa effekter

8.1. Hur koldioxidfotavtrycket bildas

Enligt den beräkning av koldioxidfotavtrycket inom justitieministeriets förvaltningsområde som gjordes våren 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser inom justitieministeriets förvaltningsområde till ca 50 000 tCO2e år 2019. Justitieministeriet har förbundit sig att minska koldioxidfotavtrycket inom förvaltningsområdet med 35% fram till 2035 jämfört med de totala utsläppen år 2019. Domstolsväsendets andel av hela förvaltningsområdets koldioxidfotavtryck är uppskattningsvis ca 26%. Statskontoret arbetar med att tillsammans med koncernaktörerna producera statsförvaltningens uppskattning av koldioxidfotavtrycket.

Domstolsväsendets resultatmål för hållbar utveckling är att bedöma åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket inom sitt eget ansvarsområde samt att utarbeta en plan och sätta upp ett mål för genomförandet av identifierade utsläppsminskningar så att utfallsuppgifter finns tillgängliga senast 2025.

Varje domstol är ett självständigt ämbetsverk, vilket innebär att varje ämbetsverk har sina egna förfaranden och särdrag. Detta bör beaktas i rapporteringen. När det gäller 2023 har som resultatmål och indikator för domstolarnas resultat uppställts att ämbetsverken ska göra en självbedömning av sina egna åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket. Dessa uppgifter kommer att samlas in och användas i kommande ansvarsrapporter.

Domstolsväsendet fördelas enligt regioner och domstolsinstans. I Finland finns det sammanlagt 36 enskilda domstolar. Domstolarna är belägna i geografiskt olika områden, vilket i väsentlig grad påverkar till exempel utsläppen från resandet.

Minskningen av utsläppen och därmed minskningen av koldioxidfotavtrycket påverkas i hög grad av åtminstone lokalerna och minskningen av resandet. I fråga om lokalerna ska det dock beaktas att ändamålet med och användaren av lokalerna bestämmer vilka typer av lokaler och lösningar som behövs i anslutning till dem.

Av domstolsväsendets omkostnader 2022 hänförde sig ca 12% till lokalutgifter. Vid den strategiska styrningen av lokalerna ska domstolarnas oberoende ställning beaktas på behörigt sätt. Lokalerna ska framför allt vara sådana att medborgaren förstår att hen nu sköter ärenden vid en domstol. Domstolarnas lokaler bör planeras utgående från domstolarnas funktionella behov så att tillträdet till domstolarna tryggas. Det är också viktigt att beakta processernas känslighet, parternas och också specialgruppernas behov, särskilt när lokaler och färdvägar planeras. Personalens arbetslokaler ska stödja verksamheten; de ska vara ändamålsenliga t.ex. med beaktande av behandlingen av sekretessbelagda mål och ärenden.

I enlighet med statens lokalstrategi hyrs lokalerna huvudsakligen via Senatfastigheter. Som en del av regeringens mål att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035 genomför Senatfastigheter de planerade koldioxidneutrala åtgärderna i statsägda fastigheter. Senatkoncernen har också inlett ett omfattande energisparprogram i statens fastigheter. Syftet med programmet har varit att hjälpa staten att klara av den utmanande vintern på energimarknaden och att stävja den kraftiga ökningen av energikostnaderna. Sparprogrammet inleddes i början av oktober 2022 genom införande av snabba och effektiva energibesparingslösningar, såsom sänkning av inomhustemperaturen (min. 20,5 grader) och andra regleringar av inställningsvärdena för hustekniken.

I samarbete med Senatfastigheter görs upp en verkställighetsplan för vilka riktlinjer för den nya statens lokalstrategi som ska verkställas inom domstolsväsendet. Avsikten är att förbättra kontorslokalernas rumseffektivitet från nuvarande ca 25 kvadratmeter/årsv. närmare målet för rumseffektivitet enligt statens lokalstrategi, som i de nya anläggningsprojekten är i genomsnitt 10 kvadratmeter/årsv. I enlighet med finansministeriets anvisning genomförde ämbetsverken och inrättningarna mätningar av användningsgraden för lokalerna under hösten 2022. Utifrån uppgifterna analyserar ämbetsverken och inrättningarna utrymmesbehovet tillsammans med Senatfastigheter. Den information som fås från mätningarna av användningsgraderna utnyttjas också i större utsträckning i planeringen av användningen av lokaler och utvecklandet av lokaler samt i utarbetandet av genomförandeplaner för lokalstrategin.

Genom förordning av justitieministeriet (1115/2020) föreskrivs om tingsrätternas kanslier och sammanträdesplatser: tingsrättskanslier finns på sammanlagt 24 orter och sammanträdesplatser på 39 orter. I slutet av 2022 fanns det sammanlagt 344 sammanträdessalar i hela landet (2021: 323), av vilka 202 huvudförhandlingssalar, 16 tvångsmedelssalar, 94 förberedelsesalar och 32 förlikningssalar. I enlighet med verksamhets- och ekonomiplanen finns det endast av motiverade skäl separata sammanträdesplatser, varför ineffektivitet i användningen av lokalerna inte uppstår på grund av att det finns många lokaler som knappt används. På sammanträdesplatserna ordnas sammanträdesdagar sällan, men lokalkostnaderna måste betalas för hela tiden.

Separata sammanträdesplatser gör det möjligt att rättegångarna ordnas närmare kunderna, vilket naturligtvis i sig kommer att förbättra tillgången till rättskipning och minska svårigheterna, kostnaderna och resorna för dem som deltar i rättegången. Sammanträdesplatserna - vid sidan av huvudkansliet - gör det möjligt att delta på distans i rättegångar även i andra delar av landet, vilket ytterligare förbättrar tillgången till rättskipning och minskar behovet av att resa.

Ett exempel på lokaler som färdigställts 2022 är Västra Nylands tingsrätt. Det är lätt att ta sig till de nya lokalerna och de är lättillgängliga för allmänheten. Samtidigt lokaldispositionen mycket effektiv. I planeringen av lokalerna har tillgängligheten beaktats och Esbos råd för personer med funktionsnedsättning har godkänt lokalerna innan de tas i bruk. Esbo nya tingshus är också ekologiskt, uppvärmt med jordvärme och har ett effektivt solkraftverk på taket.

I redogörelsen för rättsvården konstateras att tryggandet av verksamhetsförutsättningarna och uppnåendet av målen för rättsvården förutsätter permanent tilläggsfinansiering. I praktiken innebär detta framför allt en ökning av personalen och därmed också ett större fotavtryck på organisationen. På motsvarande sätt kan man sträva efter att minska domstolsväsendets fotavtryck bl.a. genom användning av fjärrförbindelse, pappersfritt kontor och andra metoder som anges nedan.

8.2. Användning av fjärrförbindelser minskar koldioxidfotavtrycket

Domstolsväsendets verksamhet utnyttjar i stor utsträckning videokonferensförbindelser. Kollegiala domstolar håller sina interna föredragningar också på distans. Detta minskar behovet av resor. Digital behandling av rättskipningsärenden, särskilt digital presentation av material, stöds av att sammanträdeslokalerna utrustas med modern och lämplig presentationsteknik.

Det lokalutrustningsprojekt som inleddes 2020 kommer att slutföras under 2023. År 2022 användes sammanlagt 404 anordningar för videokonferenser (2021: 395 st., 2020: 335 st.) och användningen av dem (videoförhör eller videodeltagande) har blivit en vardaglig praxis (användningsgånger 2019: 96/apparat, 2020:132/apparat, 2021: 135/apparat, 2022: 107/apparat). Under 2022 har det hållits sammanlagt 43 059 förhandlingar på distans, vilket innebär i genomsnitt 828 förhandlingar per vecka. I genomsnitt har en förhandling pågått i 1,24 timmar.

Användningen av fjärrförbindelser vid sammanträden effektiviserar domstolens verksamhet, betjänar kunderna och minskar koldioxidfotavtrycket, men medför å andra sidan också nya resursbehov för domstolar som redan lider brist på resurser. Användningen av förbindelserna förutsätter före och under sammanträdena personal som sköter AV-apparater och förbindelser, eftersom domaren måste kunna koncentrera sig på rättskipning. Separat videokonferenstjänster kräver personal som kan förbinda sig att sköta dem. Delvis på grund av pandemin har man strävat efter att främja deltagande på distans i rättegångar eller hörande av en enskild person med hjälp av ett medel för fjärruppkopplin när detta har varit möjligt med stöd av lag eller sakens natur. Användningen av fjärrförbindelser får dock inte äventyra rättegångarnas offentlighet. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller att göra rättegångarna offentliga vid användning av fjärrförbindelser.

Det ökade deltagandet och hörandet på distans har sparat tid och resurser och gjort det möjligt att höra personer utan att behöva resa till sammanträdesplatsen. Deltagande på distans i rättsliga förfaranden har ännu större betydelse för att minska koldioxidfotavtrycket än vid fjärrmöten. Detsamma gäller internationella förhör på distans. När det gäller internationella förhör på distans har förvaltningsdomstolarna identifierat stora utmaningar i genomförandet av dem och man är bara i början med att ta itu med dem.
Riksdagen har 10.12.2021 godkänt de lagstiftningsändringar som avses i regeringens proposition (RP 133/2021 rd) om upptagning av personbevis på videoupptagning för hovrätten. Upphandlingsförfarandet för det system som upptagningen förutsätter pågår och målet är att upphandlingsbeslutet ska kunna fattas och avtalet med leverantören undertecknas i början av hösten 2023.

Avsikten är att digitalisera rättskipningen, men tills vidare är det närmast fråga om handlingar som sänds per e-post i flera ärendegrupper. Handlingar i pappersformat håller på att avskaffas, men man kan ännu inte tala om digitalisering.

Domstolsverket stöder övergången till helt papperslöst arbete och införandet av digitala förfaringssätt i domstolarna. Å andra sidan innebär detta i sig dock inte det slutliga målet, utan i fortsättningen bör man koncentrera sig på att minska elförbrukningen och vid upphandlingen gynna så hållbara energiformer som möjligt.

Införandet och utvecklandet av elektroniska ärendehanteringssystem inom domstolsväsendet beskrivs i avsnitt 3.4. Det bör beaktas att de nya ärendehanteringssystemen fungerar helt elektroniskt och att digitaliseringen av mål och ärenden i anslutning till elförbrukningen sannolikt kommer att öka IKT-koldioxidfotavtrycket. Vid beräkningen av koldioxidfotavtryck har IKT-upphandlingen en betydande inverkan vid bedömningen av utsläppsbelastningen.

I och med pandemin har man märkt att till exempel utbildningar och möten kan ordnas på distans eller i hybridform, vilket naturligtvis minskar resandet. Utsläpp från arbetsresor minskas tack vare möjligheten till distansarbete. Kampen mot klimatförändringen har dock inte varit ett självändamål, utan en biprodukt till följd av exceptionella omständigheter. Webbmöten främjas och fjärrförbindelser utnyttjas inom domstolsväsendet också internationellt och på så sätt sparas i utsläppen från flygtrafiken och avsikten är fortsätta med detta.

Enligt domstolsväsendets reseanvisning kan man genom att utnyttja webbmötestekniken spara resekostnader och minska miljöbelastningen samt uppnå fördelar med tidsanvändningen. Utnyttjandet av tekniska lösningar som ersätter resor ska utredas alltid innan beslut om resor fattas. I enlighet med statens resestrategi ska flygresor undvikas under 500 kilometer, om flygresan kan ersättas med tåg-, fartygs- eller bussförbindelser som är skäliga tidsmässigt.

År 2022 uppgick domstolarnas kilometerersättningar till sammanlagt ca 1 092 950 euro (2021: 1 047 440 euro, 2020: 940 490 euro, 2019: 975 940 euro). När det gäller domstolsväsendet bör det dock beaktas att de utsläpp som orsakas av resor inte kan minskas endast genom att man ökar antalet webbmöten, eftersom största delen av kilometerersättningarna har betalats till stämningsmännen i samband med verkställandet av stämningar.

Sätten för hur stämningar delges har uppmärksammats och man strävar efter att göra dem så ändamålsenliga som möjligt, vilket också är till nytta för miljön. Antalet delgivningar per telefon har ökat under de senaste åren (2019: 50%, 2020: 56%, 2021: 58%, 2022: 57%).

Åtgärder som en enskild person kan vidta för att minska utsläppen är bl.a. att gynna kollektivtrafiken vid arbetsresor, minimera utskrifter, släcka lampor i rum som inte används och använda LED-lampor samt släcka arbetsstationen och displayerna när de inte används. Energieffektiva val kan göras i arbetsredskapen. En minskning av upphandlingen och dess ändamålsenlighet samt främjande av materialåtervinning är ett sätt att minska fotavtrycket. Domstolsverket har under året funderat över ordnandet av mötesserveringen och strävat efter att minska svinnet.

Indikator: Domstolsverkets resultatmål är att bedöma åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket inom sitt verksamhetsområde samt att utarbeta en plan och uppställa ett mål för genomförandet av identifierade utsläppsminskningar så att utfallsuppgifter finns tillgängliga senast 2025.