Domstolsväsendets centrala mål för valperioden 2023−2027

Domstolsväsendets centrala mål

Till domstolsväsendet hör domstolarna samt Domstolsverket som ansvarar för centralförvaltningsuppgifterna för domstolarna. Det är de oberoende domstolarnas uppgift att tillgodose rättsskyddet genom att avgöra tvistemål, brottmål och förvaltningsprocessuella mål. Domstolsverkets uppgift är att se till att domstolarna kan fungera högklassigt och att domstolarnas förvaltning är effektiv och ändamålsenlig.

Under justitieministeriets ledning har man fört igenom två projekt som är viktiga med tanke på domstolsväsendets framtid. Statsrådet har lämnat riksdagen en redogörelse för rättsvården (Statsrådets publikationer 2022:68 ). Arbetsgruppen för utveckling av rättskipningen har utarbetat en bedömningspromemoria om domstolarna på 2040-talet (Justitieministeriets publikationer, Betänkanden och utlåtanden 2022:39 , på finska). Domstolsverket anser att utredningarna är lyckade. Företrädare för domstolsväsendet har deltagit i projekten som medlemmar och som personer som hörts.

Domstolsväsendets centrala mål under valperiod är

1. att få domstolsväsendets basfinansiering på en nivå som tryggar verksamhetsförutsättningarna,
2. att stärka garantierna för domstolarnas oberoende och utveckla lagstiftningen samt
3. att utveckla domstolarnas verksamhet. De två förstnämnda målen förutsätter åtgärder av statsrådet och riksdagen.

Med hjälp av högklassig och aktuell lagstiftning och tillräcklig finansiering förbinder sig domstolsväsendet att se till att dess verksamhet utvecklas.

Finansiering

Domstolsväsendet behöver permanent tilläggsfinansiering för personalkostnader på ca 30 miljoner euro per år. Dessutom behöver domstolsväsendet för avarbetandet av målanhopningen och för förkortandet av handläggningstiderna tilläggsfinansiering på cirka åtta miljoner euro per år för åren 2023–2026. IKT- och lokalkostnaderna ska täckas på annat sätt än genom minskning av personalresurserna.

Resurserna för domstolsväsendet och hela rättsvården har halkat efter i omvärldsförändringen. Utvecklingen har lett till en situation där handläggningstiderna har förlängts på ett sätt som äventyrar rättsskyddet och där domstolsväsendets personal är överbelastad.

Tryggandet av rättsvårdens verksamhetsförutsättningar och förkortningen av rättegångarnas längd förutsätter att basfinansieringen för rättsvården ökas med sammanlagt cirka 90 miljoner euro per år. Domstolsväsendet är det största verksamhetsområdet inom justitieministeriets förvaltningsområde.

En permanent ökning av finansieringen gör det möjligt att avsevärt förkorta domstolarnas handläggningstider. I initialskedet är målet att handläggningstiderna ska förkortas till en nivå som kan anses skälig med tanke på samhällets och människornas behov. I ett senare skede är det nödvändigt att se över målen och ännu mer ambitiöst sträva efter en nivå som verkligen kan betraktas som bra.

En permanent ökning av finansieringen möjliggör också att arbetsbelastningen för domstolsväsendets personal höjs till en skälig nivå samt att dragningskraften och hållkraften inom branschen ökas. Ur personalens synvinkel handlar det inte bara om motivation utan också om domstolsväsendets attraktionskraft som arbetsgivare.

Tryggande av garantierna för oberoende och utveckling av lagstiftningen

Domstolsverket anser att det är viktigt att stärkandet av garantierna för domstolarnas oberoende och utvecklandet av den lagstiftning som påverkar domstolarnas verksamhet utreds i en arbetsgrupp som justitieministeriet tillsätter och att behövliga åtgärder vidtas så snart som möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi inledde diskussionen om säkerställandet av domstolarnas oberoende våren 2020. Domstolsväsendets oberoende ska tryggas i alla situationer och vid alla tidpunkter. Den nuvarande världspolitiska situationen understryker ytterligare behovet av att upprätthålla rättsstatsprincipen och säkerställa domstolarnas och andra rättsvårdande aktörers oberoende (se även Bedömningspromemorian från arbetsgruppen för utveckling av rättskipningen, s. 100–110 och 132).

Domstolarnas all verksamhet grundar sig på lag. Lagstiftningen ska vara högklassig och aktuell och därmed tydlig så att den stöder ett smidigt avgörande av mål och ärenden vid domstolarna. Under nästa valperiod bör åtgärder vidtas åtminstone för att uppdatera processlagarna i tvistemål och brottmål samt för att bedöma behovet av att ändra bestämmelserna om sammansättningarna vid domstolarna. Dessutom måste man se till att lagstiftningen håller hög kvalitet (se Redogörelsen för rättsvården, s. 58 samt ministeriernas framtidsöversikt, Statsrådets publikationer 2022:58 , s. 73–74, på finska).

Domstolarna ska kunna producera ett högklassigt rättsskydd snabbt, men de ska också kunna producera det med moderna metoder. Lagstiftningen ska utvecklas på ett sätt som beaktar förutsättningarna för e-tjänster och digital handläggning av mål och ärenden.

Utveckling av domstolarnas verksamhet

Genom en höjning av basfinansieringen samt genom domstolsväsendets interna och de rättsvårdande aktörernas gemensamma utvecklingsåtgärder förbinder sig domstolsväsendet att eftersträva klart kortare handläggningstider än för närvarande (se Redogörelsen för rättsvården, s. 26–27).

En höjning av domstolsväsendets basfinansiering skulle möjliggöra en starkare satsning än för närvarande på att utveckla verksamheten vid domstolarna och Domstolsverket. Domstolsverkets uppgift är att sörja för den allmänna utvecklingen av domstolarnas verksamhet. Domstolarna utvecklar kontinuerligt sin verksamhet både internt och i domstolarnas gemensamma kvalitetsprojekt.

Utöver utvecklingen av arbetsmetoderna måste man satsa på att utveckla informationssystem som stöder det digitala arbetet. Likaså ska domstolarnas lokaler vara säkra och sådana att de stöder ett smidigt och resultatrikt arbete.