3.3. Ansvar för utveckling av verksamheten
Domstolsväsendets verksamhet utvecklas kontinuerligt på många olika sätt, vilket motsvarar delmål 16.6. Utveckla effektiva, ansvarstagande och transparenta institutioner på alla nivåer. Domstolsverket är i riksomfattande utvecklingsprojekt och andra projekt ett ämbetsverk som representerar domstolsväsendet, deltar i den allmänna utvecklingen av domstolsväsendets verksamhet, samordnar utvecklingsprojekt som gäller domstolarna och deras verksamhet samt deltar i internationellt samarbete.
Företrädare för domstolarna och Domstolsverket deltar i utvecklingen av rättsväsendet i den av justitieministeriet tillsatta s.k. arbetsgruppen för rättsväsendet och dess underarbetsgrupper i syfte att åstadkomma konkreta resultat för att förbättra rättsväsendets serviceförmåga, göra verksamheten smidigare och främja tillgången till rättigheter.
Domstolarna ställs inför allt mer diversifierade rättsliga frågor. Detta förutsätter kunnig personal. Domstolsverket har i samarbete med Arbetshälsoinstitutet utrett domstolsväsendets personals erfarenheter av välbefinnande i arbetet och arbetsförmåga genom forskningsprojektet Arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet för dem som arbetar vid domstolarna 2022 som genomfördes våren 2022. I undersökningen deltog nästan 2 000 personer som arbetar vid domstolarna (svarsprocent 56). I forskningsprojektet undersöktes välbefinnandet i arbetet och arbetsförmågan hos alla personalgrupper inom domstolsväsendet. Tidigare undersökningar, som har varit få, har främst inriktats på personer som arbetar med domare och jurister. Projektets slutrapport publicerades 10.1.2023. På basis av undersökningsresultaten sammanställde forskarna utvecklingsförslag i rapporten.
Målet med Projektet Pidetty!, som tillsatts av justitieministeriet, är att öka arbetsgivarens möjligheter att bland goda sökande välja de bästa, stärka arbetsgivarbilden och anseendet som rekommenderad arbetsplats, stärka arbetets meningsfullhet, hantera personalomsättningen samt utveckla en effektiv introduktion.
Åtgärderna inom Projektet Pidetty! under 2023 har koncentrerats på att öka kännedomen om yrken inom justitieförvaltningsbranschen och på arbetsgivarbilden. I projektet har man samarbetat med Paragraaffi, Oikotie, Contact Forum och Företagsbyn. Målet har varit att ge en realistisk och positiv bild av yrkena inom förvaltningsområdet. Framläggandet av yrken och arbetet inom dem har bidragit till att öka den allmänna förståelsen för förvaltningsområdets verksamhet och för rättsprocessernas förlopp. I slutet av 2023 inleddes Lean-projektet för rekrytering, som är avsett enbart för domstolarna och som syftar till en effektiv rekryteringsprocess. Avsikten är att förbättra kommunikationen om ansökningsprocessen och valet av sökande vid sidan av Lean-projektet. Hösten 2023 inleddes utöver dessa åtgärder också en kartläggning av behoven för samarbete med högskolorna. Målet är att få till stånd åtgärder som gagnar båda parter och att öka dialogen.
Statskontoret beviljade Kaiku-finansiering för mentorsprogrammet för cheferna inom förvaltningsområdet och ett cochande arbetsgrepp för utbildningshelheten. Dessa kommer att genomföras under 2024. Också förvaltningsområdets gemensamma utbildning för introducerare och domstolarnas egen workshop i anslutning till den har beretts i slutet av 2023.
Lönernas konkurrenskraft inverkar på hur man kan locka kunnig personal att stanna kvar i domstolsväsendets tjänst. Även detta har samband med tillgodoseendet av rättsskyddet. Eftersläpningen i avlöningen av domstolarnas kanslipersonal, särskilt tingssekreterare och rättskipningssekreterare, är ett problem som identifierats. Domstolsverket är förhandlingsmyndighet i fråga om tre avtalsområden, dvs. stämningsmän, domare och Domstolsverkets avtalsområden. Dessutom deltar Domstolsverket som arbetsgivarrepresentant för domstolsväsendet i avtalsområdet för kanslipersonalen inom justitieministeriets förvaltningsområde, där justitieministeriet är förhandlingsmyndighet.
I synnerhet omsättningen av kanslipersonal är fortfarande stor i domstolarna. Alltför stor personalomsättning är ett komplext problem som förstärker sig själv. Om omsättningen är för stor, medför detta ett kontinuerligt behov av rekrytering och introduktion. I organisationen tar det mycket stora resurser att sköta substansarbetet vid sidan av dessa. Detta bidrar till ett ökat missnöje och ökad omsättning. Det är viktigt att ta itu med roten till omsättningen. Ibruktagandet av statens gemensamma enkät om avsked håller på att utvidgas 2024–2025. Enkäten kommer att ge närmare information om orsakerna till omsättningen. Som en del av projektet har man 2023 inlett pro gradu-avhandlingar vid Jyväskylä universitet och Åbo universitet, där man utreder hurdant engagemanget i arbetet är, hur man förbinder sig till organisationen och hur introduktionen genomförs. Utifrån den information som fås försöker man lyfta fram i synnerhet de faktorer som påverkar avskeden och som direkt omfattas av arbetsgivarens beslutanderätt. I slutet av projektet fokuserar man på dessa faktorer.
Som en del av arbetarskyddsverksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde ordnade Domstolsverket 2023 två webbinarier för arbetarskyddspersonal och chefer inom förvaltningsområdet om ork. Målet med evenemanget var att stödja domstolsväsendets chefer och personer som deltar i arbetarskyddsverksamheten när det gäller att tillämpa färdigheter i anslutning till välbefinnande i arbetet i sitt eget arbete.
Domstolsverket svarar för domstolsväsendets riksomfattande åtgärder för kompetensutveckling och utbildningsverksamhet i samarbete med domarutbildningsnämnden. År 2023 genomfördes den utbildning som Domstolsverket ordnade i regel i enlighet med den utbildningsplan som domarutbildningsnämnden fastställt. Utbildning ordnas för alla personalgrupper, dock med fokus på utveckling av rättskipningspersonalens kompetens. Dessutom vidtar domstolarna självständigt åtgärder för kompetensutveckling inom respektive domstolslinje (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar), regionalt (t.ex. enligt hovrätternas domkretsar) och enligt varje domstols behov.
Justitieministeriet har i slutet av 2023 publicerat en utredning om utvecklingen av Domstolsväsendets utbildningssystem (2023:37). I utredningen upptäcktes flera utvecklingsobjekt som bland annat hänför sig till ledning av domstolsväsendets kompetens, resurser, utbildningsbehov samt jämlika åtgärder som riktas till olika personalgrupper och som stöder kompetensutvecklingen. Med anledning av utredningen godkände lagutskottet ett ställningstagande (LaUB 9/2024 rd) där det fäste uppmärksamhet vid domarutbildningen och domarutbildningsnämndens knappa resurser. Enligt lagutskottets ställningstagande är det för att trygga rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten viktigt att de som är anställda inom domstolsväsendet har möjlighet att upprätthålla och utveckla kompetensen. Genom utbildning och kompetensutveckling kan man för sin del främja domstolsväsendets konkurrenskraft och attraktivitet som arbetsgivare.
Tillgången till rättsliga tjänster är förknippad med utveckling och genomförande av e-tjänster. I det pågående AIPA-projektet för de allmänna domstolarnas ärendehanteringssystem utvecklas Åklagarmyndighetens och de allmänna domstolarnas arbetsmetoder. Vid förvaltnings- och specialdomstolarna infördes år 2020 ärendehanteringssystemet HAIPA. Användningen av ärendehanteringsportalen främjas i syfte att öka anhängiggörandet av mål och ärenden elektroniskt. I och med att systemen tas i bruk kan man i rättskipningsarbetet övergå till papperslösa arbetssätt. Digital handläggning av mål och ärenden medför fördelar för både kunderna och myndigheterna och man strävar efter att vidareutveckla handläggningen utifrån erfarenheterna under användningstiden.
Behovet av att utveckla domstolarnas informationssystem har lyfts fram i flera olika sammanhang. Biträdande justitiekanslern har på grund av de fel som upptäckts vid granskningen av straffdomar upprepade gånger i sina beslut om anmärkningar till tingsdomare framfört sin åsikt att eventuella anmärkningar om preskription av åtalsrätten i informationssystem på ett nyttigt sätt kan stödja domare i deras avgörandeverksamhet. Dessutom ansåg han i sitt utlåtande 30.8.2023 till justitieministeriet om promemorian från arbetsgruppen som bedömde smidigare straffprocesser att det är viktigt att i AIPA-systemet lägga till funktioner som förebygger mänskliga fel i dömandeverksamheten.
Inom justitieministeriets förvaltningsområde har det tagits i bruk ett gemensamt ärendehanteringssystem för administrativa ärenden HILDA. I och med att HILDA tas i bruk övergår man till papperslösa arbetssätt i behandlingen av administrativa ärenden och i dokumentförvaltningen.
Inom ekonomiförvaltningen var graden av automatisering av fakturor 45% 2023. När det gäller behandlingen av inkomster (försäljningsfakturor) bör man satsa på att främja automatiseringen.
Inom domstolssektorn fortsatte digitaliseringsarbetet i stor utsträckning 2023, bland annat genom utveckling av e-tjänsterna. I utvecklingsarbetet beaktas kraven på dataansvar. En förutsättning för att de nya informationssystemen ska kunna tas i bruk är att de planeras och byggs så att dataskyddet i dem förverkligas inbyggt och som standard. Dataskyddets betydelse framhävs särskilt i domstolsverksamheten, där behandlingen av personuppgifter och beslutsfattandet kan ha betydande konsekvenser för individens fri- och rättigheter. Också beredskapen för digitala hot är en del av dataskyddet och tryggar tjänsternas funktionssäkerhet också i fråga om eventuella störningssituationer. Genomförandet av lämpliga skyddsåtgärder i samband med olika tjänster stärker och upprätthåller medborgarnas förtroende för myndigheternas verksamhet och för e-tjänster. Skyddet av personuppgifter är av avgörande betydelse för skyddet av andra grundläggande fri- och rättigheter när ny teknik införs.
I förvaltningsdomstolarnas riksomfattande kvalitetsprojekt publicerades 2023 rekommendationer för struktur och skrivsätt av den allmänna arbetsgruppen samt för beslut inom områdena för arbetsgrupperna för markanvändnings- och byggärenden samt barnskyddsärenden. Rekommendationerna har under året verkställts vid förvaltningsdomstolarna. I november 2023 deltog cirka 460 rättstillämpare runt om i Finland i den tvådagarsutbildning för att skriva beslut som ordnas i samarbete mellan kvalitetsprojektet och Domstolsverket. Utöver de allmänna avsnitten har utbildningen omfattat workshoppar för varje domstol där man har diskuterat beslut som meddelats av andra förvaltningsdomstolar.
Indikator för utbildningarna: År 2023 fanns det sammanlagt 91 utbildningsdagar (2022: 145; 2021: 166 dagar; 2020: 163 dagar), och dessutom 400 internationella utbildningsdagar inklusive internationella utbyten, webbseminarier och seminarier. I utbildningarna deltog 2 170 personer (2022: 3 102 personer; 2021: 5 895 personer; 2020: 4 642 personer). Största delen av utbildningen riktar sig till rättskipningspersonalen. Responsen från utbildningarna var på en berömlig nivå: merparten av det totala vitsordet var över 4 (på skalan 1–5).
I fortsättningen kommer indikatorn att övervägas i större utsträckning med tanke på kompetensutvecklingen med beaktande av de rapporteringsuppgifter som fås från olika system.
Publicerad 14.5.2024