3.2. Domstolarnas oberoende och förebyggande av korruption
Det oberoende domstolsväsendet ska säkerställa att var och en i samhället kan lita på att hens rättigheter tillgodoses. Domstolsväsendets renommé bland allmänheten undersöktes förra hösten för första gången som en del av T-Medias undersökning om förtroende och renommé inom den offentliga förvaltningen 2023 (Luottamus&Maine 2023). I undersökningen undersöktes bland annat förtroendet för domstolsväsendet. Domstolsväsendets (inklusive alla domstolar och Domstolsverket) totala renommé (3,22) ligger på en måttlig nivå. Medborgarna anser att ekonomisk stabilitet är en tydlig styrka för domstolsväsendet. Undersökningen behandlas mer ingående i avsnitt 3.6.
Resultattavlan för rättskipningen i EU Resultattavlan för rättskipningen i EU - Europeiska kommissionen (europa.eu) , som offentliggörs varje år av Europeiska kommissionen, ger en jämförande översikt över hur rättsväsendet fungerar samt dess kvalitet och oberoende i EU:s medlemsstater. I resultattavlan för 2022 konstateras det för Finlands del att över 85 procent av medborgarna anser att oberoendet är på en mycket god eller ganska god nivå.
Enligt Internationella Transparency Internationals korruptionsindex (Corruption Perceptions Index: 2023 Corruption Perceptions Index: Explore the… - Transparency.org ) är Finland liksom året innan det näst minst korrupta landet i världen. Det oberoende domstolsväsendet genomför delmål 16.5 genom sin verksamhet för att avsevärt minska korruption och korruption i alla dess former.
Domstolsverket har deltagit i finansministeriets projekt för utvärdering av ämbetsverken. Slutrapporten om ämbetsverksutvärderingen publicerades 2023: Domstolsverkets utvärdering: Gemensamt utvärderingsprojekt av sex ämbetsverk - Valto (valtioneuvosto.fi) . I utvärderingen granskades hur målen för inrättandet av Domstolsverket har uppnåtts och reformens konsekvenser. Utifrån utvärderingen håller Domstolsverkets verksamhet på att etableras, och den nya strukturen har stärkt domstolsväsendets självständighet och domstolarnas oberoende.
Domstolarnas ställning definieras i Finlands grundlag. Bestämmelser om domarnas ställning och oberoende utfärdas genom lag och bestämmelser om rätten att kvarstå i tjänsten på grundlagsnivå. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp över mandatperioderna på bred bas för att stärka rättsstaten och utveckla rättsväsendet (Rättsstatliga garantier och utveckling av rättsväsendet, den s.k. arbetsgruppen för rättsväsendet). Arbetsgruppen har tillsatt en särskild arbetsgrupp i anslutning till arbetsgruppen för att bedöma de konstitutionella garantierna för rättsväsendets oberoende. Arbetsgruppens mandatperiod går ut 31.12.2026.
De som föreslås bli utnämnda till ordinarie domartjänster och till vissa tjänsteförhållanden för viss tid som domare samt till uppdrag som sakkunnigledamot och läkarledamot i bisyssla med domaransvar är skyldiga att redogöra för sina bindningar. Genom registreringen genomförs offentligheten för bisysslor. Bestämmelser om innehållet i redogörelsen för bindningar finns i statstjänstemannalagen. Uppgifterna om bindningar antecknas i registret över bindningar och bisysslor (SiSi), där alla har tillgång till de offentliga uppgifterna på internet.
Tillräcklig lön är också en garanti för oberoende. Domarnas lön i Finland motsvarar den genomsnittliga lönen i statens juristyrken. Lönenivån har inte ansetts leda till otillfredsställande situationer med tanke på oberoendet, men det är motiverat att just domaren som avgör ett mål är den person som är bäst avlönad i salen. En tillräcklig lön bidrar till att minska risken för korruption och mutor, och domarnas löner måste även i fortsättningen vara konkurrenskraftiga.
Domarnas lön i Finland grundar sig på allmänna principer, vars tillämpning inte inbegriper prövning i enskilda fall. Grundlönen bestäms enligt tjänstens löneklass och vid utnämningar till tjänster har domarförslagsnämnden en betydande roll. Erfarenhetstillägget betalas på basis av lämplig arbetserfarenhet direkt enligt antalet erfarenhetsår. Bestämmelser om anställningsvillkoren för presidenterna och ledamöterna i högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen finns i en separat lag.
Domstolsverkets mål har varit att lönen för alla domare i framtiden ska grunda sig på lag och inte på systemet med tjänstekollektivavtal, så att den bättre sätt stödjer oberoendet. Det centrala är att förhindra såväl domstolsväsendets externa som interna, direkta eller indirekta möjligheter att påverka innehållet i domarens arbete genom fastställandet av lönen. Om grunderna för lönen fastställs direkt i lag, uppfylls de krav på stöd för oberoende, öppenhet och jämlikhet som ställs på domarnas lönesystem bättre än för närvarande. För närvarande pågår diskussioner med de personalorganisationer som företräder domarna för att förbereda övergången till lagstadgad lön.
Bestämmelserna i direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av Europeiska unionens lagstiftning, det s.k. visselblåsardirektivet, har satts i kraft 1.1.2023. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att den som i samband med sitt arbete upptäcker eller misstänker verksamhet som strider mot allmänintresset inom särskilt angivna rättsområden kan rapportera saken på ett säkert sätt utan att behöva frukta hämnd eller andra motsvarande åtgärder. Domstolarna beslutade hösten 2021 att det ska inrättas en gemensam rapporteringskanal för domstolsväsendet och en behandlingsprocess för de ärenden som rapporterats till Domstolsverket. Den gemensamma rapporteringskanalen öppnades 1.4.2023. Processen har utformats enligt ISO 37002 (Whistleblowing management systems – Guidelines). Hittills har det inte kommit in någon rapport via kanalen.
Domstolsverket ordnade 26.4.2023 ett evenemang för domstolarnas ledning och chefer om trakasserier på sociala medier och om riktade trakasserier. Vid evenemanget behandlades identifieringen av fenomenet, arbetsgivarens möjligheter och skyldigheter att agera i situationen samt hanteringen av arbetstagarnas psykosociala belastning. I anslutning till detta utarbetar Domstolsverket anvisningar som domstolarna kan tillämpa enligt sina egna behov.
Indikator: Som indikator kan man utnyttja resultaten av den internationella jämförelsen. EU-kommissionens resultattavla för rättsliga frågor offentliggörs varje år. Uppgifter för 2023 fanns inte tillgängliga före offentliggörandet av ansvarsrapporten.
I resultattavlan för 2022 konstateras det för Finlands del att över 85 procent av medborgarna anser att oberoendet är på en mycket god eller ganska god nivå.
Publicerad 14.5.2024