8.2. Åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket
I domstolsväsendets verksamhet utnyttjas i stor utsträckning videokonferensförbindelser. Fjärrförbindelser används vid interna möten och utbildningar för att undvika extra och onödiga resor. Kollegiala domstolar håller sina interna föredragningssammanträden också på distans. Detta minskar behovet av resor.
Den digitala behandlingen av rättskipningsärenden, i synnerhet framläggandet av material i digital form, stöds av att sammanträdeslokalerna utrustas med modern och ändamålsenlig presentationsteknik. Riksdagen har 10.12.2021 godkänt de lagstiftningsändringar som avses i regeringens proposition (RP 133/2021 rd) och som gäller upptagning av personbevisning i en videoupptagning för hovrätten. Upphandlingskontraktet för det system som krävs för upptagningen har undertecknats och avtalsperioden har därmed inletts.
Arbetsgruppen för rättsväsendet har tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma domares och parters deltagande på distans i rättegångar vid allmänna domstolar. Ett lagstiftningsprojekt om främjande av fjärrförbindelser vid rättegångar pågår också. Syftet med projektet är att främja användningen av fjärrförbindelser vid allmänna domstolar, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen. Justitieministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om domarnas möjlighet att delta på distans i förvaltningsprocessen.
Strävan har varit att främja deltagande på distans i rättegångar eller hörande av enskilda personer med hjälp av fjärrförbindelseverktyg när det har varit möjligt med stöd av lagstiftningen eller ärendets art. Användningen av fjärrförbindelser får dock inte äventyra offentligheten vid rättegångar. När det gäller rättegångarnas offentlighet vid användning av fjärrförbindelser finns det fortfarande utrymme för utveckling. Användningen av distanstolkning i domstolarnas rättegångar bör främjas, tolkning på distans har beaktats i tolkningsavtalen.
Ökat deltagande och hörande på distans har sparat tid och resurser och gjort det möjligt att höra personer utan att de behöver resa till sammanträdesplatsen. Distansdeltagande i rättegångar har en ännu större inverkan på minskningen av koldioxidfotavtrycket än distansmöten. Detsamma gäller internationella förhör på distans. När det gäller internationella förhör på distans har det vid genomförandet av dem upptäckts stora utmaningar i förvaltningsdomstolarna, och åtgärdandet av dem är i inledningsskedet.
Domstolsverket stöder övergången till ett helt papperslöst arbete och införande av digitala förfaringssätt i domstolarna. Å andra sidan innebär detta inte i sig ett slutligt mål, utan i fortsättningen bör man koncentrera sig på att minska elförbrukningen och vid upphandlingen gynna så hållbara energikällor som möjligt. De nya ärendehanteringssystemen fungerar helt digitalt och digitaliseringen av ärendena kommer sannolikt att öka IKT-klimatavtrycket i anslutning till elförbrukningen. Vid beräkningen av koldioxidfotavtryck har IKT-anskaffningarna en betydande inverkan vid bedömningen av hur belastande utsläppen är.
Enligt domstolsväsendets resereglemente sparar man med hjälp av distansmötesteknik resekostnader och minskar miljöbelastningen samt uppnår fördelar i tidsanvändningen. Utnyttjandet av tekniska lösningar som ersätter resor ska alltid utredas före resebeslutet. I enlighet med statens resestrategi ska flygresor undvikas på sträckor under 500 kilometer, om flygresan kan ersättas med tidsmässigt rimliga tåg-, båt- eller bussförbindelser.
Österbottens tingsrätt reviderade sitt eget resereglemente sommaren 2023 och övergick i och med det till användning av hyrbilar och samåkning. Så har man kunnat sparat i resekostnaderna.
När det gäller domstolsväsendet bör det dock beaktas att utsläppen från resor inte kan minskas endast genom fler distansmöten, eftersom t.ex. en del av kilometerersättningarna har betalats till stämningsmän i samband med att stämningar delges.
Man har ägnat uppmärksamhet åt hur stämningarna ska delges och strävar efter att göra det på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, vilket också är till nytta för miljön. Andelen delgivningar per telefon av antalet delgivningar har ökat under de senaste åren (2019: 50%, 2020: 56%, 2021: 58%, 2022: 57%, 2023: 57%). År 2023 kostade kungörelserna i Officiella tidningen cirka 657 000 euro, av vilka en stor del utgörs av kostnader för domstolsväsendets annonser.
Med tanke på det stora antalet anställda inom domstolsväsendet som helhet har även åtgärder i liten skala en multiplikatoreffekt. Ämbetsverken finns på olika platser runt om i landet och av olika storlek, deras placering och storlek inverkar naturligtvis på hurdant fotavtryck ämbetsverket får och hur det genom sin egen verksamhet kan påverka fotavtrycket.
Exempel på åtgärder som vidtagits vid ämbetsverken 2023:
Vid Åbo hovrätt är utnyttjande av distansarbete i den omfattning som arbetsuppgifterna förutsätter, tävling med utmaning för arbetsresecyklister, återvinning, gynnande av inhemska produkter vid upphandling, användning av spillmat och insamling av sopor exempel på åtgärder genom vilka miljön beaktas i ämbetsverkets dagliga verksamhet.
Östra Nylands tingsrätt uppmuntrar personalen att arbeta för en hållbar framtid och öka personalens medvetenhet om utmaningarna med hållbar utveckling, till exempel genom att undvika onödig utskrift, öka medvetenheten om återvinningspraxis och olika digitala möjligheter. Vid tingsrätten strävar man efter att öka sorteringen och återvinningen av avfall vid alla verksamhetsställen.
Östra Finlands förvaltningsdomstol har fäst uppmärksamhet vid positiva åtgärder och samhällsansvar. Förvaltningsdomstolen har deltagit i internationell verksamhet i EJTN-kansliutbytet genom att delta både som sändande och mottagande ämbetsverk. Förvaltningsdomstolen har ordnat skolbesök hösten 2023. Man har också fäst uppmärksamhet vid koldioxidfotavtrycket genom små gärningar, bland annat beställning av havremjölk och omfattande avfallssortering.
Indikator: Domstolsverkets resultatmål är att bedöma åtgärder för att minska koldioxidfotavtrycket inom sitt verksamhetsområde samt att utarbeta en plan och sätta upp ett mål för genomförandet av identifierade utsläppsminskningar så att utfallsuppgifter finns tillgängliga senast 2025.
Publicerad 28.5.2024