5. Lika möjligheter
Domstolsväsendet främjar likabehandling, särskilt delmål 10.3. Garantera lika möjligheter och minska ojämlikheten, bland annat genom att avskaffa lagar, politik och praxis som möjliggör diskriminering och främja lämplig lagstiftning, politik och lämpliga åtgärder.
Likabehandling i rättsprocessen, oberoende och kvalitet är alla element i en rättvis rättegång som domstolarna i alla västerländska rättsstater åtar sig. Likabehandling av medborgarna och en oberoende och korrekt domstolsprövning garanteras på grundlagsnivå. Också vid fördelningen av domstolsväsendets resurser beaktas på vilket sätt medborgarnas rättstjänster regionalt skiljer sig från varandra särskilt i fråga om handläggningstiderna (beskrivs i avsnitt 3.2).
Jämlikheten mellan medborgarna förutsätter bland annat i statliga och tvåspråkiga kommuner att kommunala tjänster tillhandahålls på lika grunder på finska och svenska och med beaktande av minoriteternas behov. En finsk- eller svenskspråkig person har vid domstol alltid rätt att använda finska eller svenska och att bli hörd på sitt eget språk. Hen har också rätt till tolkning och översättning enligt språklagen. Samerna har inom sitt hembygdsområde rätt att använda samiska.
Samiskspråkiga garanteras rätt att använda samiska när de uträttar ärenden vid Rovaniemi hovrätt. Det har dock inte varit möjligt att anställa samiskspråkig personal vid hovrätten på grund av att samiskspråkiga sökande saknas.
Språkkunskaperna hos domstolsväsendets personal är en central faktor med tanke på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Detta har uppmärksammats i stor utsträckning av olika aktörer. I tvåspråkiga områden ska kontinuiteten i domstolsenheterna, tillgången till svenskspråkiga tjänster och en tillräcklig närvaro av justitieförvaltningens övriga myndigheter tryggas. Dessutom ska det ses till att man vid rekryteringen av personal i dessa områden fäster tillräcklig vikt vid de språkkunskaper som den svenskspråkiga servicen förutsätter.
Domstolarnas svenskspråkiga service utvecklas inom ramen för ett pågående projekt. Projektet genomförs i samarbete mellan justitieministeriet och Domstolsverket, som svarar för det praktiska genomförandet av projektet. Syftet med projektet är att utreda eventuella utmaningar i genomförandet av den svenskspråkiga servicen och föreslå lösningar på dem.
Flera domstolar ordnar kurser och lektioner i svenska och engelska för sin personal.
Egentliga Finlands tingsrätt samarbetar med universitetet för att främja den svenskspråkiga juridiska utbildningen.
Vid Helsingfors förvaltningsdomstol gjordes 2023 en enkät om personalens språkkunskaper. Annan personal än rättskipningspersonal utbildas i kundbetjäningssituationer i svenska. Vid förvaltningsdomstolen finns en intern språkgranskningsgrupp för svenska som består av flera domare och föredragande med svenska som modersmål.
Som en del av kvalitetskontrollen samlar Domstolsverket in reklamationer om tolkning vid domstolarna. Ett mål är att en och samma tolk ska medverka genom hela processen. Detta är väsentligt med tanke på rättssäkerheten, resursanvändningen och ändamålsenligheten. Under 2023 har antalet registrerade rättstolkar (ROT) nästan fördubblats och tolkningens kvalitet har förbättrats i och med att kompetensnivån har ökat. Målet med konkurrensutsättningen av tolktjänster, som avslutades i november, var att hitta yrkesutbildade personer inom rättstolkning (registrerad rättstolk) så att de motsvarar just rättsväsendets tolkbehov. I och med konkurrensutsättningen kan justitieministeriets förvaltningsområde under 2024 utvidga och utveckla kvaliteten på tolktjänsterna.
Domstolsverket tillsatte i oktober 2023 en arbetsgrupp för att diskutera och eventuellt utarbeta rekommendationer om enhetlig praxis för tolkning vid domstolarna och om enhetlig tillämpning av tolkningsavtalet vid domstolarna. Arbetsgruppens mandatperiod går ut 31.3.2024.
Utbildningsstyrelsen ordnade i maj 2023 ett heltidsseminarium om rättstolkning. I seminariet deltog nästan 170 personer.
År 2023 publicerades språkversionerna av domstolsväsendets webbroschyr om medling i vårdnadstvister i domstol förutom på finska och svenska också på engelska, franska, arabiska somaliska och ryska.
Vid likabehandling ska också tillgängligheten beaktas. I lokal- och arbetsmiljökonceptet inom justitieministeriets förvaltningsområde beaktas lokalernas tillgänglighet och ges anvisningar om planeringen. Planeringen av tillgängligheten styrs också av myndighetsföreskrifter som gäller offentliga byggnader. Domstolsväsendets byggnadsbestånd i olika åldrar påverkar uppfyllandet av tillgänglighetskraven.
Ur den persons synvinkel som uträttar ärenden vid domstol är det lättare att uträtta ärenden, om ämbetsverken informerar om tillgängligheten t.ex. på sina egna webbplatser. I begäran om utlåtande om ansvarsrapporten för 2023 har domstolarna ombetts beskriva hur beskrivningen av tingshusens tillgänglighet har gjorts på domstolens egen webbplats. I och med begäran om utlåtande har vissa domstolar meddelat att de lägger till information på sin webbplats.
I enlighet med domstolsväsendets resultatavtal strävar domstolen efter att främja likabehandling. Den ansvariga arbetsgivaren ska arbeta för att främja likabehandling på arbetsplatsen bl.a. genom likabehandlingsplanering. Domstolarnas resultatmål för innevarande år är att varje ämbetsverk har utarbetat eller uppdaterat sin likabehandlingsplan.
Indikator: Det har ännu inte ställts upp någon indikator för målet bl.a. på grund av bristen på tillgången till data.
Publicerad 28.5.2024